Vi är inte jämlika inför döden

Debatt
PUBLICERAD:
Ofta hänvisas döende patienter till vård långt ifrån sin hemort och sina närstående, skriver Barbro Sjölander.
Foto: Nina Varumo / SvD / TT
Ofta hänvisas döende patienter till vård långt ifrån sin hemort och sina närstående, skriver Barbro Sjölander.

Palliativ vård innebär en aktiv vård med helhetssyn när sjukdom eller ålder gör att livet går mot sitt slut. Omkring 90 000 personer avlider varje år i Sverige, och runt 73 000 av dessa behöver palliativ vård i någon form. Cancersjukdomar är den största diagnosgruppen, men oavsett sjukdom kan patientens situation i livets slutskede se mycket olika ut.

Trots att såväl politiker som vårdgivare är eniga om vikten av god palliativ vård är resurserna mycket ojämnt fördelad över landet. Det finns även oacceptabla skillnader mellan olika regioner, vårdformer och diagnosgrupper.

Vi i Nätverket mot gynekologisk cancer vet hur viktig den palliativa vården är för både patienter och anhöriga. När det gäller de gynekologiska cancersjukdomarna skiljer sig både prognos och överlevnad betydligt. Äggstockscancer är den gynekologiska cancerdiagnos som har dystrast prognos, och omkring 50 procent av de drabbade avlider inom fem år. Många av de kvinnor som insjuknar i äggstockscancer kommer att behöva palliativ vård.

Socialstyrelsen har utlyst att palliativ vård är ett specialistområde som spänner över många olika diagnoser och vårdformer, och där syftet är att möta behov såväl hos den enskilda människan som hos närstående. Det låter bra men mot bakgrund av den utveckling vi ser i flera regioner i dag, inte minst i Region Norr, anser vi att det är nödvändigt för ansvariga politiker och vårdgivare att uppdatera sina kunskaper om palliativ vård.

Många regioner erbjuder väl fungerande och individanpassad palliativ vård i hemmet, genom avancerad sjukvård i hemmet (ASiH-team) med god kunskap och erfarenhet av palliativ vård. Patienterna i dessa regioner upplever större trygghet, mår bättre och lever längre när de får rätt behandling för sina symtom tillsammans med stöd av erfarna vårdteam. Patienter som får en god palliativ vård behöver inte heller uppsöka sjukhus i samma utsträckning som patienter som vårdas på annat sätt.

Dessvärre ser det inte lika bra ut i alla delar av landet. Det finns stora skillnader mellan stad och land. I Region Norr måste många svårt sjuka transporteras långa sträckor för sjukvård. Ofta hänvisas döende patienter till vård långt ifrån sin hemort och sina närstående. I sitt redan utsatta läge behöver patienten möta ny vårdpersonal utan kunskap om deras specifika situation. Upparbetade vårdrelationer och det viktiga närståendeperspektivet riskerar att tappas bort.

I andra regioner har man beslutat att lägga ner ASiH-teamen och istället införa palliativa konsultteam under kontorstid, där patienten under övrig tid vårdas av den ordinarie hemsjukvården. Detta har lett till att cancerpatienter i livets slutskede hänvisas till akuten för sjukvård. Förutom att orsaka ett stort tryck på den övriga vården skapar det här även otrygghet och oro för svårt sjuka människor och deras närstående.

Vi anser att specialiserad palliativ vård i hemmet, tillgång till palliativ konsultation tillsammans med specialiserad palliativ vård på sjukhus eller hospice, är tre grundläggande vårdformer som måste finnas samtidigt för att vi ska kunna erbjuda våra svårast sjuka en jämlik och värdig palliativ vård.

Barbro Sjölander

Ordförande, Nätverket mot gynekologisk cancer

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.