Torleif Styffe hade bara tänkt skriva ett fåtal krönikor. Så blev det inte. Nu firar han tio år som krönikör i NWT.
Hur många krönikor har det blivit hittills?
– 263 krönikor. När jag satte i gång tänkte jag inte att det skulle bli så hemskt många, men så har den ena idén gett den andra.
Hur kommer du på nya ämnen?
– Jag vet faktiskt knappt själv men det mesta har koppling till Nordvärmland. Jag försöker att ha ett litet lager med sånt som inte är alldeles dagsaktuellt, sedan dyker det alltid upp något.
När publicerades den första krönikan?
– 7 april 2012. Den handlade om påsktraditioner i norra Värmland. Jag skrev bland annat om namnen på påskveckans olika dagar och om gamla berättelse om påskkärringar.
Vad betyder norra Värmland för dig?
– Jag känner en förkärlek för norra Värmland. Det är den bygden som jag känner till och jag har läst och skrivit lite böcker om bygden. Det har rört sig mycket runt Gammelvägen i Ransby där jag bor nu. Det är där som jag växte upp, sedan var jag borta på utbildning ett antal år och kom tillbaka. Efter ett tag så byggde vi ett eget hus på Gammelvägen.
– När jag sitter här vid mitt skrivbord och böjer mig fram en liten aning så ser jag min farfars hus snett emot. Då kan jag se det fönster där han satt och gjorde skor, han var skomakare. Där satt jag ofta och en del berättelser är sånt jag hört från honom och från pappa och farbröderna.
Du arbetade tidigare som lärare. Vad fick dig att börja skriva krönikor?
– Det sammanföll med att jag var trött på skoljobbet och bestämde mig för att gå i förtid eftersom det kom så mycket nya pålagor att jag tyckte att det nästan var svårt att få tid att planera undervisningen. Då skrev jag ett brev till Staffan Ander och erbjöd mina tjänster. Det kändes bra att man hade en fast punkt efter avslutad yrkeskarriär. Jag har fått uttryckt en del åsikter, bland annat hur kommunen har skött vissa saker, så det är en fantastisk möjlighet. Ungefär en gång om året har jag gjort en artikel om en grinig gubbe där jag framfört saker man retat sig på, med språket och lite om kommunalpolitiken, lite allmänt så.
Vilken krönika har du fått mest respons på?
– En av de första när jag skrev om när jag hade avgått som lärare i förtid. Då kände jag att jag hade ett enormt stöd av andra lärare som verkligen har känt på precis samma sätt.
Vad ger skrivandet dig?
– Det blir en avkoppling samtidigt som det är lite folkbildning. Man vill förmedla kunskaper och lite glädje ifall det går. Jag har haft tur att syssla med det som jag vill och har känt att jag har fått uppskattning också, men tio år till blir nog svårt.