Intervju Anne-Marie Pålsson: Marknadsskolan saknar marknad

Signerat | Val 2022
PUBLICERAD:
Det finns en stor acceptans för friskolor. Att lägga förslag som innebär att friskolorna upphör är inte rimligt eller trovärdigt, säger Anne-Marie Pålsson.
Foto: MAJA SUSLIN / TT
Vi står fast vid rätten att starta friskola men rätten ska inte vara lika obegränsad som den är i dag, säger Anne-Marie Pålsson.

Anne-Marie Pålsson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och var under åren 2002 och 2010 riksdagsledamot för Moderaterna. Efter den politiska karriären skrev hon den uppmärksammade boken ”Knapptryckarkompaniet” (Atlantis 2011) där hon kritiserade riksdagsledamöternas livegna roll i förhållande till partierna.

Nu är Anne-Marie Pålsson aktuell i den politiska debatten igen. Nyligen presenterade hon tillsammans med juridikprofessorn Per Samuelsson en rapport beställd av Lärarnas riksförbund. ”Marknadsskolan" som rapporten heter förväntades innehålla förslag på att ta bort aktiebolag från friskolemarknaden. Det gjorde den inte. Istället måste vi i grunden ändra hur vi ser på skolans roll i samhället, berättar Anne-Marie Pålsson för Svenska Nyhetsbyrån.

De som hoppades på att er rapport Marknadsskolan skulle föreslå att aktiebolag ska tas bort verkar ha blivit besvikna. Går det inte att fasa ut aktiebolag?

– Jo, juridiskt sätt är det bara att förbjuda dem. Det skulle förstås bli konsekvenser. Kommunerna måste vara beredda att ta emot elever och det kan finnas ägare som kräver skadestånd. Men skälet till att vi inte förslår förbud är att det inte är aktiebolagen som orsakar de problem vi ser. Ska man komma åt problemen på djupet är det skollagen man måste titta på. Den är undermålig och måste bygga på andra utgångspunkter. Vi står fast vid rätten att starta friskola men rätten ska inte vara lika obegränsad som den är i dag.

Vad är det som är fel med de nuvarande reglerna?

– I dag beviljar Skolinspektionen tillstånd. Kommunerna betalar men kan inte påverka besluten. Det är en uppochnedvänd värld där rättigheter och betalningsansvar ligger på olika aktörer. När man beslutar om tillstånd måste man beakta kommuners situation. Det kan inte vara rimligt att en aktörs rätt, det vill säga den som vill starta friskola, ska väga tyngre än alla andras, till exempel kommuninvånarnas rätt.

Vilka problem ser ni som är förknippade med friskolan?

– Det är okontroversiellt att säga att friskolereformen har lett till att segregationen har ökat. Därom är forskarvärlden överens. Merparten av segregationen i svensk skola handlar fortfarande om boendesegregering men friskolorna har förstärkt den effekten.

– Ett annat problem är mer ideologiskt eller filosofiskt. Och det är vinstuttagen. Allmänheten, även dem som tillhör högerlaget, är upprörda över vinstjakten. De tycker inte att skattebetalarnas pengar ska gå till vinst. Det är delvis känslomässigt men det finns en relevans i att uppmärksamma problematiken.

Socialdemokraternas nya slagord är att det saknas demokratisk kontroll över aktiebolagen. Håller du med om det?

– Ja, det gör jag faktiskt. Det saknas insyn i friskolorna. Det saknas kontroll från allmänhetens sida om vad som bedrivs och hur pengarna används. Och det är ganska mycket pengar som används. Mellan tummen och pekfingret hamnar det på åtminstone 30-40 miljarder kronor som skattebetalarna inte har en aning om hur de används. Socialdemokraterna sitter retoriskt med trumf på hand. Vinst är ett effektivt slagord. Människor ser riskkapitalister framför sig. Socialdemokraterna har lätt att vinna stöd för sin sak.

Tror du att valrörelsen kommer att handla om att förbjuda friskolor?

– Nej, det finns en stor acceptans för friskolor. Att lägga förslag som innebär att friskolorna upphör är inte rimligt eller trovärdigt. Det kommer bli en sådan politisk storm att det är meningslöst att föreslå totalförbud.

Hur skulle du vilja förändra den svenska debatten om friskolan?

– Jag skulle säga använd inte marknadslogiken som förebild. Det finns ingen sådan marknad. Det finns inga konsumenter som med egna inkomster bestämmer var de ska lägga sina pengar. Skolan är offentligt finansierat helt och hållet. Det är klart att det ska finnas offentlig insyn. Det är trams att vi inte ska kunna se hur pengarna används.

– Istället måste vi se att utbildning har en central ställning i Sverige och andra länder. Den bygger på skolplikt som samtidigt är en grundlagsskyddad rättighet. Skolan innehåller betydande kollektiva dimensioner. Det är kunskaps- och värderingsmassa som vi ska ge till det växande släktet och sedan ska den använda den som bas när de går ut i livet. Även högern måste erkänna att det finns ett kollektivt argument. Logiken ska vara skolan är en särskild aktivitet med särskild ställning. Den är skattefinansierad och självklart ska det finnas insyn. Men samtidigt ska rätten att välja finnas kvar. (SNB)

Mathias Bred

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.