Vi kan inte längre ta maten för given

Debatt
PUBLICERAD:
Enligt Civilförsvarsförbundet kan vi räkna med att butikshyllorna kommer att gapa tomma efter cirka tio dagar, skriver Claes Jonasson och Patrik Olsson.
Foto: Johan Nilsson/TT
Något som skulle göra stor skillnad är om fler kommuner skapade bättre förutsättningar för mindre livsmedelsproducenter att kunna konkurrera kring offentlig upphandling, skriver Claes Jonasson och Patrik Olsson.

När den värmländska livsmedelsnäringen samlas för branschdagen den 7 april i Karlstad är temat ”Framtidens verktyg för en lönsam och hållbar livsmedelskedja”. I en tid med pandemi och en orolig omvärld är det hög tid att se om vårt hus när det gäller förutsättningarna för att kunna producera livsmedel inom landets gränser.

Hur länge skulle vi i Värmland klara vår livsmedelsförsörjning om krisen eller kriget knackade på vår trygga blågula dörr? Inte särskilt länge. Enligt Civilförsvarsförbundet kan vi räkna med att butikshyllorna kommer att gapa tomma efter cirka tio dagar. Det enda vi i Sverige är helt självförsörjande på är mjöl, morötter och socker.

På 1980-talet stod den svenska livsmedelsförsörjningen för cirka 75 procent. I dag har den svenska matberedskapen sjunkit till 50 procent. Detta kan jämföras med 80 procent i vårt grannland Finland. Om Sverige kom upp till 80 procents försörjning skulle vår klimatpåverkan sjunka och fler nya jobb skulle skapas. Vårt samhälle skulle också bli mindre sårbart.

Vi behöver gemensamt arbeta för att skapa förutsättningar för ökad svensk livsmedelsproduktion. Inom livsmedelsförädling arbetar man i dag mycket med affärsutveckling, kompetensförsörjning och nätverkande för värmländska mat- och dryckesföretag. Dessa entreprenörer förädlar våra råvaror och ser till att vi får god värmländsk mat på tallriken, oavsett om vi föredrar kött eller vegetariskt. Och oavsett om vi lagar maten själva, eller njuter av den på en restaurang.

Arbetet med att utveckla de värmländska livsmedelsförädlarna tappar dock fart om inte de finns en lönsam och hållbar primärproduktion i början på livsmedelskedjan. För vad ska livsmedelsentreprenörerna förädla om det inte finns råvaror att arbeta med?

För att stötta hela livsmedelskedjan från primärproduktionen, förädlarna och till livsmedelskonsumenterna på bästa sätt behöver vi kloka politiker som tar matfrågan på allvar och ser till att skapa rätt förutsättningar från jord till bord. Det handlar bland annat om att se över skatter och avgifter och ta bort så många konkurrenshinder som möjligt. Det handlar inte om att rucka på den svenska livsmedelslagstiftningen som finns till för att vi konsumenter ska kunna vara trygga med våra livsmedel.

När det gäller myndigheternas roll så är det önskvärt att de blir mer serviceinriktade och förenklar för den enskilde företagaren så handläggningen blir så smidig som möjligt. Överdrivet byråkratiskt krångel kan verkligen få entreprenörsandan att falna och det har vi inte råd med.

Något som skulle göra stor skillnad är om fler kommuner skapade bättre förutsättningar för mindre livsmedelsproducenter att kunna konkurrera kring offentlig upphandling. Några kommuner i Värmland jobbar redan aktivt med detta, fler behöver ta efter. På så sätt skulle vi säkra en nära produktion och därmed vår försörjningstrygghet. Det finns en stor potential att öka den värmländska produktionen av många olika livsmedel om villkoren förbättras.

Vi behöver gemensamt skapa möjligheter för livsmedelsföretag och förädlare att kunna växa och att nya företag kan utvecklas. Det är hög tid att ta den här frågan på stort allvar och med den framåtanda och innovationskraft som finns i Värmland har vi alla förutsättningar att göra något bra. Men vi måste jobba tillsammans och vi behöver stöd från många fler, inte minst ifrån värmländska livsmedelskonsumenter.

Claes Jonasson

Vd, Nifa – Värmlands Branschförening för mat- och dryckesföretag

Patrik Olsson

Ordförande, LRF Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.