Angrepp av granbarkborre och rusande dieselpris är en katastrofal kombination för skogsägare. Många måste avverka angripen skog trots att de ökade kostnaderna gör avverkningen till en förlustaffär.
– Jag kan inte välja att inte avverka, jag bara måste göra det, säger Anders Bengtsson.
Han är skogsägare i Snårstad, mellan Karlstad och Molkom, och har som många andra en hel del skador från granbarkborre i sin skog.
– Granbarkborren drog på efter torkan 2018, det har styrt i princip allt jag har gjort i skogen sedan dess.
Att det finns så mycket barkborreangripna träd i hans skog gör att det rekordhöga dieselpriset slår hårt, eftersom han måste ta ner träd som helst hade fått stå kvar.
Han är inte ensam om att ta ner mer skog än han egentligen önskar.
– Det gäller hela branschen. Mellanskog har slagit rekord både i omsättning och volym, och det är drivet av barkborren.
Priserna trycks ner
De ökade volymerna trycker ner priserna på massaved. Samtidigt gör det höga dieselpriset att skogsentreprenörerna tvingas höja sina priser mot skogsägarna. Låga virkespriser och kraftigt höjda kostnader för avverkning sätter skogsägarna i en rävsax när man inte har valet att avstå från avverkning.
Avverkning blir för många skogsägare en ren förlustaffär i det här läget.
– Ja, så länge vi inte kan få upp priset på timret. Men det är en trög process. Det är långa avtal och nu ändrar sig det här på ett sätt som marknaden inte är van. Det här är en extrem situation.
Pressen ökar
Anders Bengtsson är ordförande i Mellanskog södra Värmland och aktiv i debatten om skogen. En debatt som han tycker är viktigt att hålla liv i då pressen på skogsägare ökar i takt med att tillsynen av skogsbruket skärps och reglerna kring artskyddsförordning, kalhyggen med mera blir allt hårdare.
Utvecklingen går mot allt mer tvingande och samtidigt svårtydbara regler, menar han.
– Det blir lättare att göra fel och får större konsekvenser om man gör fel.
”Nya EU-regler ett hot mot det svenska skogsbruket”Ibland hamnar han i lägen där han måste välja om han ska följa lagen eller olika myndigheters regler, menar han.
– Om en månad måste jag sätta ner 8000 granplantor. För att göra det måste jag vara i skogen och markbereda, men när jag gör det kommer traktorn garanterat att skrämma fåglar, och det bryter mot artskyddsförordningen och EU:s fågeldirektiv.
– Det är inte bara sällsynta arter som man inte får skrämma under häckning, det är alla fåglar; bofinkar, måsar, kråkor, kajor. Häckningstiden löper över ett halvår.
Det har som bekant varit osäkerhet kring hur EU-reglerna kring artskyddet ska tolkas, även från regeringshåll. Först såg det ut som att skogsägarna måste ha koll på varenda fågelindivid inför gallringar och avverkningar. Efter omfattande kritik för den så kallade överimplementeringen av EU-reglerna meddelade miljöminister Annika Strandhäll (S) att regeringen kommer att se över regelverket. Ett välkommet beslut för många skogsägare, men Anders Bengtsson ser otydligheten som ett stort problem.
– Man kan inte stifta lagar och säga ”det här är lite extremt, det kan man aldrig implementera”. Om jag omöjligt kan följa reglerna så kommer min önskan att göra rätt att stendö med tiden. Det ska vara lätt att göra rätt. Men på många håll vet jag att avverkningar är stoppade för att man är rädd för att göra fel.
Stor efterfrågan
När hela samhället försöker ställa om till en mer cirkulär ekonomi och hållbara material behövs det svenska skogsbruket mer än någonsin, menar Anders Bengtsson.
– Det tar bort glädjen när jag vet att det jag gör gynnar Sverige, men samtidigt mönstras man allt hårdare och riskerar sanktioner om man avverkar. Och så står folk och säger ”Du gör fel, du är en miljöbov”.
För att sätta ljuset på skogsägarnas situation har Mellanskog södra Värmland bjudit in politiker från samtliga riksdagspartier till en skogsdag i Vålberg den 14 maj.
– Vi har fått löfte från alla partier att de kommer, och även Skogsstyrelsen. Det blir en ”valstuga skog edition”. Vi måste sätta fingret på det här så att vi inte dödar vår viktiga näring.