Tre av fyra kvinnor med skyddade personuppgifter har röjts, oftast genom myndigheters slarv. Det visar en ny rapport av Jämställdhetsmyndigheten där man intervjuat 86 kvinnor som lever under hot från tidigare makar, sambor, pojkvänner, fäder och bröder.
– Tyvärr är det så att det ofta är myndigheter som röjer människor med skyddade personuppgifter och det är helt oacceptabelt, säger Sabina Gómez Jansson, enhetschef på familjevåldsenheten i Karlstads kommun.
Man har haft sådana ärenden, vilket leder till att de drabbade familjerna tvingas bryta upp på nytt för att få trygghet.
– Det har till exempel varit en tingsrätt i Sverige som röjt en familj som kom från en annan kommun. De hade nyligen landat här, kommit in i skola, förskola och sysselsättning för den vuxne. När tingsrätten skickade ut handlingar stod den nya adressen i Karlstad med, berättar hon.
När en vuxen utsätts för våld inom familjen drabbas även barnen. Att se en förälder bli misshandlad sätter djupa spår, ibland riktas våldet och hoten även direkt mot barnet.
Utökad sekretess
Familjevåldsenheten hjälper vuxna som utsätts för våld. Man har ett nära samarbete med barnavårdssidan som hjälper de utsatta barnen.
Ärenden som rör våld inom familjen har utökad sekretess, just för att säkerställa att de som är utsatta ska skyddas från förövaren.
– De akter som vi upprättar här på hot- och våldsteamet har bara den vuxne rätt att se. På barnavårdssidan finns det en partsinsyn, detsamma gäller på familjerätten som har hand om och beslutar om vårdnad, underhåll och umgänge. Som vårdnadshavare har du rätt att ta del av det som rör ditt barn, men om en våldsutövare skulle begära ut uppgifter har socialsekreterarna möjlighet att göra en menprövning och ta bort känsliga uppgifter i utredningen, som var barnet och den vuxne skyddas, förklarar Sabina Gómez Jansson.
Akuta ärenden
Blir någon utsatt för våld drabbar det alla i familjen.
Är hotet mot den som söker hjälp akut och det inte finns en annan lösning kan den drabbade till en början bo på hotell.
– Men att flytta hem till någon i det egna nätverket är på kort sikt oftast det bästa. Ett hinder för det är att kvinnan inte berättat för dem hon känner att hon är utsatt för våld. En stor del av arbetet till en början är att lyfta så mycket skam och skuld att hon vågar göra det, för då öppnas ofta dörrar.
Är det inte risk att den som slår kommer dit?
– Vi bedömer alltid hotbilden. Den egna lösningen måste vara tillräckligt säker, men när det gäller vuxna kan vi aldrig tvinga någon att ta emot stöd eller skydd, det måste vara frivilligt.
Kommunen har ett nära samarbete med Kvinnojouren i Karlstad.
– Vi har en familjeplats på deras skyddade boende. Ibland behöver vi fler platser och då får vi höra av oss till dem.
Kommunen har även fyra egna jourlägenheter där man kan bo fram till man hittar en egen lägenhet. De är även öppna för dem som kommer från en annan kommun.
– Men vi vill inte kalla lägenheterna skyddat boende eftersom det inte finns tillgång till psykosocialt stöd, man förväntas klara sig själv.
Hur ofta erbjuds utsatta ett boende i andra kommuner?
– I ärenden där hotbilden är så pass hög att det bedöms att en flytt från kommunen är nödvändig. Oftast får de en sekretessmarkering, vilket är den lägsta graden av skyddade personuppgifter. Förra året hade vi 72 ärenden på hot- och våldsteamet och av dem så var det cirka fem som flyttade.
Men det var betydligt fler som kontaktade teamet under året, sammanlagt 291 våldsutsatta.
– Det är inte alla av dem som kontaktar oss som i slutändan ansöker om stöd och hjälp utifrån våldsutsatthet. Vi har möjlighet att ha högst tre samtal på vårt mottag på hot- och våldsteamet utan att man behöver berätta vem man är. Ibland räcker de tre samtalen.
Vuxna våldsutsatta hör oftast av sig själva. De är motiverade att förändra sin situation och de allra flesta väljer att lämna relationen. Men en liten andel går tillbaka, ibland på grund av rädsla, ibland för att de fortfarande känner kärlek till den som utövar våldet.
– Hot- och våldsteamets uppdrag är att se till så att vuxna våldsutsatta får sin rätt till ett liv utan våld tillgodosett. Om det sker genom att man är kvar i relationen och den våldsutövande får stöd och hjälp eller om man lämnar relationen, det lägger vi oss inte i.
Utövar våld på nytt
Många gånger fortsätter mannen att utöva våld när han träffar en ny partner.
– Vi har skyddat kvinnor som varit utsatta för samma våldsutövare, oftast krävs det professionell hjälp för att ändra sitt beteende, säger hon.
När det gäller barn är det ofta polisen, skolan och förskolan som slår larm. Förra året hade barnavårdssidan 439 ärenden som rörde orosanmälningar om våld inom familjen, våld direkt mot barnet och hedersrelaterat våld och förtryck.
– Vi har en skyldighet att inleda en utredning när det finns uppgifter om våld mot barn eller uppgifter om att barn lever med våld i familjen. Oftast är det pappa eller bonuspappa som utövar våld mot mamma eller bonusmamma. Ibland kan det också vara en förälder som utövar våld mot ett syskon, ibland en tonåring mot föräldrar och eller syskon.
Utredningen måste vara klar inom fyra månader.
Hur ofta omhändertar ni barn i fall där det förekommer våld mellan vuxna i familjen?
– Jag bedömer det som att det är väldigt sällan, men om det inte finns någon vuxen som skyddar barnet, då kliver vi in med tvång för att barn har rätt att leva ett liv utan hot och våld. Vi behöver se att vårdnadshavarna kan tillgodose det.
Ibland nekar båda föräldrarna till att det förekommer våld i hemmet.
– Vårt svåraste problem är när ingen tillstår att det finns våld i hemmet, trots att barnen berättat det på förskola eller skola. Om inte den våldsutsatta vill ta emot hjälp och skydd och inte den som utövar våldet ändrar sitt beteende, då kan det vara så att vi griper in med tvång trots att de vuxna nekar.
Sista lösningen
Sabina Gómez Jansson påpekar att man väljer att ta ett barn från föräldrarna som en sista lösning.
– Om vi på socialtjänsten känner oss trygga med att föräldrarna kommer att kunna skydda barnen från fortsatta erfarenheter av våld, även om man bor ihop, så är vi nöjda.
För att stödja familjen arbetar man bland annat med att inkludera nätverket kring barn, som släktingar, grannar, vänner och kompisars föräldrar.
Blir ni som arbetar med våld själva hotade i jobbet?
– Inte på hot- och våldsteamet, men på barnavårdssidan har det förekommit, främst verbala hot. Vi arbetar proaktivt, om vi ska lämna ett svårt besked till en förälder som vi misstänker kan komma att bli våldsam ser vi till att ha väktare i närheten.
På hot- och våldsteamet kan ett ärende pågå under en lång tid.
– Det är tacksamt att arbeta med vuxna våldsutsatta då vi ofta har förmånen att få följa dem från en akut situation med pågående våld till dess att de får en egen lägenhet. På barnavårdssidan kanske vi gör en förändring här och nu, men det är inte säkert att vi ser frukten av den. Ibland sker förändringen i små steg så länge vi har kontakt med familjen, men om några år ser vi att vi gjorde skillnad.
– Det är viktigt att vaska guldkorn, att inte bara se det stora utan också det lilla som har förändrats för det här barnet, för den här vuxna som vi har bidragit med, säger Sabina Gómez Jansson.