Värna det fria skolvalet

Debatt
PUBLICERAD:
En skola kommer att behöva gruppera och kategorisera sina elever efter socioekonomisk bakgrund, kanske även etnisk härkomst eller religion – ingen vet, skriver Ulla Hamilton.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Det finns flera skäl att värna det fria skolvalet. Och just nu är en bra tidpunkt att göra det. Valfriheten hotas nämligen på flera sätt och vi behöver därför stå upp för den ännu tydligare, skriver Ulla Hamilton.

Regeringen vill göra det möjligt för kommuner att sänka skolpengen för fristående skolor. Förslaget skulle innebära att ersättningen kan minskas med så mycket som 10 procent. Och det i en bransch där den genomsnittliga vinstmarginalen är cirka 3,5 procent. Skolor kommer behöva stänga med de förutsättningarna.

Socialdemokraterna säger sig värna valfriheten men lägger samtidigt skarpa lagförslag som skulle svälta ut fristående aktörer – alltså de som utgör alternativen.

Den sänkta skolpengen är det mest flagranta exemplet på hur det fria skolvalet hotas. Men det finns fler förslag som är värda att uppmärksamma. Inte bara på grund av det hot mot fristående skolor förslagen utgör utan även för hur de är utformade. Det säger nämligen en del om hur regeringen ser på fristående skolor.

Kö ska inte längre vara tillåtet som urvalsgrund. Med regeringens förslag ska skolor med fler sökanden än platser inte längre få administrera eleverna i köer utan istället övergå till någon annan hantering. Regeringens svar är lottning.

Men genom att ta bort möjligheten att ställa sina barn i kö till en populär skola tar regeringen bort ett viktigt verktyg för föräldrar och söka sig mot de skolor de anser är bäst för sina barn. Om man inte har råd att köpa en bostad i närheten av en populär kommunal skola, då kan man ”köpa sig” en plats via närhetsprincipen.

Långt ifrån alla skolor har någon kö därför att söktrycket går att hantera på andra sätt. Men även dessa skolor kommer att påverkas av regeringens förslag som på olika sätt begränsar valfriheten.

Fristående skolor kan använda en kombination av de urvalsgrunder som är godkända av Skolinspektionen, exempelvis geografisk närhet. Urvalsgrunden finns kvar i regeringens förslag men med en viktig förändring. Det geografiska området får inte enbart vara ritat som ett jämnt område på kartan utifrån skolans placering. Istället ska området vara mer fläckvist för att upptagningsområdet ska bli mer blandat.

De föreslagna förändringarna hänger samman med ett annat begrepp som regeringen presenterar i sitt lagförslag men som de inte preciserar närmare. Alla skolor ska enligt förslaget verka för en ”allsidig social sammansättning”. Exakt hur en sådan sammansättning uppnås är oklart men i vaga beskrivningar låter man påskina att elevsammansättningen inte får avvika från hur sammansättningen i kommunen i stort ser ut.

En skola kommer att behöva gruppera och kategorisera sina elever efter socioekonomisk bakgrund, kanske även etnisk härkomst eller religion – ingen vet. Oavsett hur kategoriseringen ska gå till rent praktiskt kan man fråga sig om det är lämpligt att gruppera barn på det viset. Diskrimineringsombudsmannen har påpekat att det här är en hantering som kan leda till mer diskriminering.

Regeringen vill dessutom att fristående skolor inte ska få använda urvalsgrunden ”verksamhetsmässigt samband” mellan förskola och förskoleklass eller grundskola. Det skulle innebära att en grundskola eller förskoleklass som har en specifik inriktning, som Waldorf eller Montessori, inte får ge förtur till barn som gått i förskola med samma inriktning.

Regeringen säger att den vill värna valfriheten. Men i handling gör allt den kan för att undergräva familjens valfrihet. Med förslaget om sänkt skolpeng för friskoleelever så riskerar valmöjligheten att handla om olika kommunala skolor.

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.