Värmland hör till Sverigetoppen – tio regionråd tjänar mer än 71 000 kronor

Tio regionråd med minst 71 500 kronor i månadslön – på 282 900 invånare.

Värmland är en av de regioner som har flest heltidsarvoderade politiker sett till befolkningens storlek, visar NWT:s kartläggning.

NWT har begärt ut uppgifter från samtliga Sveriges 21 regioner och jämfört vad de politiska organisationerna kostar och hur många politiker som uppbär heltidsarvode (100 procent eller mer av riksdagsarvodet 71 500 kronor per månad) respektive deltidsarvode om minst 40 procent.

Region Värmland lägger en relativt liten andel av sin totala budget på politiken, nämligen 0,2 procent eller 21,5 miljoner kronor under pandemiåret 2020. Men på den punkten är det svårt att jämföra regionerna rakt av eftersom de kan räkna på olika sätt.

När det kommer till heltidsarvoderade politiker hör Värmland till de regioner som har flest. Tio regionråd med heltidsarvode överträffas bara av sex regioner. I relation till folkmängden har Värmland tredje högst antal heltidsarvoderade i landet, efter Kalmar och Västmanland.

Sju av de heltidsarvoderade representerar sexpartistyret Värmlandssamverkan och resterande tre är från det största partiet Socialdemokraterna.

Kritisk

Åsa Johansson, ett av tre S-märkta regionråd, tycker att tio är för många.

– Det säger sig väl lite självt om vi nästan har flest i landet procentuellt. Sedan har vi delat upp ansvaret på väldigt många olika personer och då kan det bli otydligt, säger hon.

Trots kritiken vill Åsa Johansson inte lova att S vid en valseger kommer att dra ned på antalet heltidsarvoderade politiker.

– Vi har inte haft någon sådan diskussion, men jag kommer i alla fall inte sträva efter att det ska bli fler. Snarare färre, men jag vill inte säga att det kommer bli så.

De senaste mandatperioderna har antalet regionråd – eller landstingsråd, som det hette till och med 2018 – ökat. 2011–2014 var det sex heltidsarvoden och dessutom två med 90 procents arvode. Mellan 2015 och 2018 var det också sex heltidsarvoderade, och en på 90 procent.

Ny portfölj

En förklaring till ökningen 2019 är att landstinget blev region den 1 januari samma år och då tog över det regionala utvecklingsansvaret. Nuvarande Region Värmland har alltså ett bredare ansvar än det gamla landstinget.

Bland de heltidsarvoderade politikerna märks det i form av att Åsa Johansson och Stina Höök (M) sitter i regionala utvecklingsnämnden.

NWT:s kartläggning har även tittat på antalet politiker med fast deltidsarvode. Jämförelsen omfattar arvoden på minst 40 procent av ett riksdagsarvode.

Där ligger Värmland relativt lågt, med tre på just 40 procent. Flera regioner med färre heltidsarvoderade har i stället betydligt fler med högre deltidsersättning.

”Motsvarar väljarna”

Centerns regionråd Ola Persson tycker att dagens upplägg fungerar bra.

– Vi motsvarar de värmländska väljarna. Jag kan tycka att det är väl så demokratiskt när vi är många som finns med i alla processer. Jag hoppas och tror att vi fattar bra beslut för värmlänningarna, säger han.

Finns det ändå anledning att se över om det går att slimma organisationen efter nästa val?

– Som jag ser det nu tycker jag det fungerar bra, men sedan är det den nya majoriteten som formar det.

Eva Julin Dombrowe, regionråd för Liberalerna, konstaterar att arvodet baseras på 50 procent som regionråd och 50 procent som ordförande eller vice ordförande i en nämnd eller styrelse.

– Vi är så pass många partier och det är väl det som ligger bakom. Ska man ha en demokrati där alla ska få vara med och ta del behöver man fördela det på demokratisk väg, säger hon.

Hon säger att 71 500 kronor i månaden är ”jättebra betalt”.

Är det motiverat?

– En jättesvår fråga. Jag tycker nog att utifrån det jag sett under de här åren har vi nog gjort det vi ska för att ha det arvodet.

Tillgänglighet

Regionstyrelsens ordförande Fredrik Larsson (M) tycker att det är bra för demokratin att alla partier får resurser som gör att de klarar att bedriva sitt politiska arbete.

– Organisationen säkerställer att det finns förtroendevalda som sköter uppgifterna som finns i nämnder och styrelser. Och när man har det som heltidsuppdrag finns man tillgänglig för media, verksamheter och medborgare, säger han.

Ser du någon potential att slimma organisationen?

– Först och främst är det viktigt att ha en rimlig kostnad för politiken och det demokratiska systemet. Men det är ett svårt demokratiskt system, med stora och tunga politiska uppdrag, och hur man organiserar det kan nog variera över tid.

Får värmlänningarna valuta för pengarna?

– Det får de berätta för oss på valdagen.