Antalet vårdbesök har sjunkit i Värmland de senaste tio åren.
Samtidigt har kostnaderna ökat rejält.
Det visar statistik som NWT tagit fram.
Dyrare, fler anställda, men färre besök. Så kan utvecklingen i vården sedan 2010 summeras. Statistik från databasen Kolada visar att det totala antalet vårdbesök per 1 000 invånare har sjunkit från runt 5 450 år 2010 till 5 131 år 2019. 2020 var siffran runt 4 170. Det är alltså inte bara en pandemieffekt.
De totala kostnaderna för sjukvården har gått åt andra hållet, visar NWT:s granskning.
Mellan 2010 och 2019 ökade kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare från 22 165 kronor till 30 190 kronor. Pandemiåret 2020 låg kostnaden på 31 313 kronor per invånare i Region Värmland. Det är en ökning på drygt 36 procent. I siffrorna ingår inte kostnader för tandvård.
Inom primärvården har kostnaderna ökat och personalen blivit fler mellan 2010 och 2020. Men ändå minskade antalet vårdbesök per 1 000 invånare, även före pandemin.
Trenden är densamma i den specialiserade psykiatriska vården, medan det ser lite annorlunda ut i den specialiserade somatiska vården, alltså den sjukhusvård som inte tillhör psykiatrin. Där har antalet läkarbesök minskat, men antalet besök hos andra yrkesgrupper ökat mellan 2010 och 2019. Totalt ökade antalet besök lite. Samtidigt har antalet anställda också ökat.
Antalet vårdtillfällen var nästan detsamma 2010 och 2019, ungefär 15 000, men minskade till lite drygt 14 000 under pandemiåret 2020.
Däremot har antalet dagvårdsbesök ökat både i den psykiatriska vården och den somatiska vården fram till pandemin.
Mellan 2010 och 2021 har även antalet värmlänningar som är 80 år eller äldre ökat, från 17 350 personer till 18 969, enligt Statistiska centralbyrån. Äldre behöver generellt sett mer vård än yngre.
Nya behandlingar
Madelene Johanzon är områdeschef för öppenvården i Region Värmland. Hon säger att vården i stort både utvecklats och förändrats.
– Vi har möjlighet i dag att behandla saker som vi inte kunde för 10–15 år sedan. Till människor som vi i dag kan behandla så att de blir friska, fick vi i stället säga ”du har fått den här sjukdomen och den kommer du att dö i”.
De nya behandlingarna är ofta dyra.
– Vi kan prata om behandlingar för fyra–fem miljoner för en person.
Enligt Mikael Bergenheim, områdeschef för slutenvården, finns samma utveckling på hans område. Han nämner den operationsrobot, som nu bland annat opererar prostatacancer.
– Det kostar jättemycket pengar, det tar längre tid att göra operationen och den behöver ofta föregås av fler besök, men det blir bättre resultat, färre komplikationer och kortare vårdtider.
Han säger att vården blivit dyrare, men också bättre. Alternativet vore, enligt Madelene Johanzon, att inte erbjuda vissa behandlingar.
– Det skulle vi inte acceptera, om de nu finns.
Det svåra är att få pengar och personal att räcka både till de stora diagnoserna och till de specialiserade, dyra behandlingarna. Brist på vissa yrkesgrupper kan driva på lönekostnaderna och göra vården än dyrare.
Ett sätt att effektivisera är att en patient som inte behöver träffa läkare får träffa till exempel en sjuksköterska eller fysioterapeut, beroende på behov.
– Det här är en väldigt medveten strategi, säger Mikael Bergenheim och lägger till att den används i både öppen- och slutenvård.
Även om antalet vårdbesök har sjunkit så har en allt större andel patienter ett positivt helhetsintryck av vården, visar de siffror som finns från mitten av 2010-talet och fram till 2020 eller 2021. Det är små förändringar, men en uppåtgående trend.
”Dålig klang”
Ofta pratas det om att kraven på dokumentation och administration har ökat och att det stjäl tid från patienterna. Men Madelene Johanzon och Mikael Bergenheim ser det inte riktigt så.
Cancerpatienter ska numera ha en namngiven kontaktsjuksköterska.
– Det är en otrolig kvalitet och otroligt uppskattat, säger Mikael Bergenheim.
Han säger även att det blir allt vanligare att många olika specialister har möten för att diskutera bästa möjliga behandling för individuella patienter. Det kan ses som administration, men ger patienten bättre vård, menar han.
– Administration har fått en dålig klang, som nog inte är riktigt helt sann, säger Madelene Johanzon.
Trenden med färre besök har varit tydlig det senaste decenniet. Men hur ser framtiden ut? Vad kan vi värmlänningarna vänta sig av sjukvården?
– Kontakter kommer att se ut på olika sätt, säger hon och fortsätter:
– Många patienter vill vara mer delaktiga i sin vård och det uppmuntrar vi.
Att kolla blodtryck eller göra dialys måste inte göras på en vårdcentral eller ett sjukhus – det går att göra hemma.
Hon menar att vissa frågor är större än vården.
– Remisserna till specialistpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin har ökat på ett oroväckande sätt de senaste åren. Vi tar emot fler, i till exempel öppenvårdspsykiatrin ser det bättre ut än vad det gjorde för några år sedan, men det är klart att jag är orolig. Vad ligger bakom det här? Allt som behövs kanske inte är sjukvård.
Arbetsmiljö är nyckeln
Mikael Bergenheim vill att vården delvis ska ändra fokus.
– Tänk vad mycket man kan göra med förebyggande åtgärder, för att minska sjukdomen i samhället, där kan vi prata enorma vinster på sikt.
Både Madelene Johanzon och Mikael Bergenheim säger att politiken ger de resurser som behövs. Men i dag dras den värmländska vården med både köer – inte minst på grund av pandemin – brist på vårdplatser och personal.
Hur har ni klarat den här ekvationen om fem år?
– Då har vi ingen vårdskuld från pandemin, målsättningen för det är kortare än så, säger Mikael Bergenheim och fortsätter:
– Om fem år har vi patienter som är mer delaktiga och tar ett större ansvar.
Då tror han också att sjuksköterskebristen i slutenvården är löst, eftersom en stor satsning för bättre arbetsmiljö just har sjösatts.
– Om fem år kommer vi att ha lyckats med det, då kommer vi att ha en mycket bättre arbetsmiljö och arbetsbelastning och ha personal som vill jobba hos oss.
Madelene Johanzon säger:
– Det är själva knäckfrågan, vi behöver ha en god arbetsmiljö där människor vill jobba och det är vårt uppdrag att fixa den.
Fotnot: Ett vårdtillfälle innebär att en patient har varit inskriven i slutenvården. Begreppet årsarbetare visar hur många anställda en arbetsgivare skulle ha om faktisk sysselsättningsgrad och antal arbetade timmar räknades om till heltider. Digitala vårdbesök, som tog fart 2020, ingår inte i siffrorna.