Han är bäst av DIF:s många Call of Duty-spelare: ”Siffror ljuger inte”

Rasmus Örqvist är bäst av Degerfors IF:s totalt åtta Call of Duty-spelare.

– Det skulle jag med garanti säga. Du såg ju här, säger nyförvärvet efter att ha vunnit en match med tidningen som åskådare.

Degerfors har, med Rasmus Örqvist på plats, nu så många Call of Duty: Warzone-spelare att de är uppdelade i ett A-lag och ett B-lag.

– Presterar du inte i A-laget byts du ut, helt enkelt. Det har varit lite ruljans, men A-laget består framför allt av mig, ”GG”, ”Abdo” och Anton, förklarar Örqvist.

Jeff Gal, Sean Sabetkar, Justin Salmon och Adam Carlén kämpar just nu på i B-laget i väntan på sin chans.

– Det är så det funkar överallt, säger Örqvist med ett leende.

– Det är en ständig diskussion på frukosten. Vi kollar siffrorna... ”Du var sämst i går”, ”vi fortsätter i kväll”, ”i kväll ska A-laget spela”... Det är lite hetsigt, men jäkligt roligt. Det är kul att ha en grej utanför fotbollen tillsammans och det blir en liten tävling mellan oss.

Nyförvärvet presenterade följande K/D (”kills per death”) när tidningen var på besök: 1) Rasmus Örqvist 1,91, 2) Gustav Granath 1,58, 3) Abdelrahman Saidi 1,42, 4) Anton Kralj 1,38.

– Siffror ljuger inte, som man brukar säga... Halverar du min siffra så har du B-lagsspelarnas, ungefär.

Hur säker känner du dig på din plats i A-laget?

– Jag skulle säga att jag och ”GG” är ganska gjutna. Han är också stabil.

Skövdekillarna dominerar?

– Vi har störst hjärnor. Det blir nog så.

– Sen är det ”Abdo” och Anton om tredjeplatsen. Den är svår, det handlar om dagsform där. Det är alltid topp tre det pratas om. Vi ska försöka få till en match mellan A-laget och B-laget framöver. Så får vi se vilka som håller och inte håller.

Ett lagspel (?)

I Call of Duty: Warzone anländer lagen i en helikopter för att sedan välja en landningsplats att börja matchen på.

Därefter handlar det om att, medan kartan successivt krymper, skjuta motståndarna och bli det sista levande laget. Upp till 150 spelare kan delta i en och samma match.

– Om du har bra ”stats” möter du andra bra spelare. Det är lite ”matchmaking” över det, det är bra. Jag ska inte påstå att det är vinst varje gång, men det blir någon ibland. Man vinner väl var sjunde match, kanske.

Vad har ni för spelstil i laget?

– Vi är ganska offensiva allihop. Ju fler ”kills” du får medan du lever, desto bättre ”stats” får du. Alla vill bara köra, skjuta folk och få så bra stats som möjligt, säger Örqvist.

– Abdo är lite ”sneaky”. Man kan ju berätta för lagkamraterna var man ser människor... Ibland väljer han att inte göra det för att han vill döda alla själv. Det är ju trots allt ett lagspel, men ibland väljer man att sväva i väg lite.

Är han CoD-truppens sämsta lagspelare?

– Det skulle jag nog påstå. Det är lite prioritera sig själv före alla andra ibland. Det är lite olika det där.

"Ständiga gnabbet”

Örqvist berättar att nämnde Abdo och Anton Kralj, inte helt oväntat, är Degerforstruppens två hetsigaste CoD-spelare.

– Det är ju det ständiga gnabbet mellan dom... ”Du är dålig”, ”varför gör du si, varför gör du så...”. Jag och ”GG” spelar själva ibland medan dom argumenterar och gapar på varandra. Det gäller att försöka stänga av då.

Händer det att Abdo och Anton skjuter på varandra?

– Det går inte att döda varandra, inom det egna laget. Annars hade det hänt, det kan jag tänka mig.

Har du själv mer temperament på fotbollsplanen eller på CoD?

– Det kvittar vad man håller på med, man vill alltid vinna, men jag skulle inte säga att jag uttrycker det på samma sätt.

Nyförvärvet utvecklar:

– På fotbollsplanen går jag mycket in i mig själv. Jag är inte den som gapar och skriker om jag inte är nöjd med min prestation. Då är jag tyst, då vill jag bara vara för mig själv och bearbeta saker själv.

– CoD är mer verbalt, men jag har aldrig förstått polare som slår sönder grejer. Jag blir inte så fysisk, men ibland kan det rinna över.

Örqvist, som är ny från superettanklubben Norrby, berättar att PlayStation-spelandet har blivit hans avkoppling samt ett sätt att hålla kontakten med vänner i andra städer.

– Det är en social grej. Jag sätter mig aldrig och spelar själv.

”Var ju inte så svårt”

Han gjorde dock ett undantag när tidningen var på besök och visade då klassen.

Örqvist spelade solo och var den överlevande av ett 20-tal spelare när matchen var över.

Han dog vid ett tillfälle, men tog sig då tillbaka från fängelset Gulag vilket betyder en andra chans och fortsatt spel i matchen.

– Det känns bra, det var ju inte så svårt. Nio ”kills”, 9–1, säger han med ett leende.

– Jag känner att jag presterade under press nu. Det gick ju bra.

Örqvist hoppas nu att fotbollssäsongen ska bli lyckad den också.

– Jag har en god känsla. Det är ett bra gäng och många bra spelare. Jag är övertygad om att det kommer bli en bättre säsong än förra, säger han om Degerfors chanser.

Vad har du för personliga förhoppningar på din första säsong i allsvenskan?

– Jag har gått från superettan till allsvenskan, det är en högre nivå ytterligare en gång, och jag vill etablera mig på den här nivån. Jag vill spela så mycket som möjligt, slå mig in i laget och etablera mig som en bra spelare på den här nivån.

Nyförvärvet tror att han har spelat på alla positioner utom målvakt sedan A-lagsdebuten i Skövde AIK.

– Jag kommer göra mitt bästa oavsett var jag spelar. Om det blir högerback, mittback eller innermittfältare är upp till tränarna, men jag vet att jag kommer prestera bäst som mittfältare.