Insändare: Tre heta frågor om regionens rekordvinst – Fredrik Larsson (M) svarar

Insändare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Förra året ökade personalkostnaderna för sjukvårdspersonal med 220 miljoner kronor, för administrativ personal med 65 miljoner kronor, varav kommunikatörer med 1,6 miljoner kronor, uppger Fredrik Larsson (M) i ett insändarsvar om Region Värmlands ekonomi.
Foto: Håkan Strandman
Insändarskribenten Tommie Johansson ställer tre frågor till Fredrik Larsson (M) om Region Värmlands rekordvinst, hur de ökade personalkostnaderna fördelar sig och hur sjukvårdkön ska kortas.
Regionstyrelsens ordförande ger ett svar direkt.

Region Värmland har gjort en vinst på 1,3 miljarder kronor för 2021. Av dessa 1,3 miljarder kronor avser 800 miljoner kronor orealiserade realisationsvinster på värdepapper. Samtidigt ökade kostnaderna för personal och köpt vård med 900 miljoner kronor.

Därför följande frågor till Fredrik Larsson (M), regionstyrelsens ordförande:

1. Sedan när ingår orealiserade vinster på värdepapper i årets vinst?

2. Hur fördelar sig de ökade personalkostnaderna gällande A) sjukvårdspersonal B) administrativ personal C) kommunikatörer?

3. Hur många miljarder skulle du behöva för att få sjukvårdskön att röra sig åt rätt håll?

Tommie Johansson

***

SVAR DIREKT från Fredrik Larsson (M): ”Vårdköerna måste bort”

Sedan när ingår orealiserade vinster på värdepapper i årets vinst?

Från och med 2019 ska värdepapper kopplade till pensionsmedelsförvaltningen marknadsvärderas. Det framgår av paragraf 6 i kapitel 7 i lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597).

Hur fördelar sig de ökade personalkostnaderna gällande A) sjukvårdspersonal B) administrativ personal C) kommunikatörer?

Först kan jag nämna att förändringen av pensionsavsättningarna för Region Värmland mellan 2020 och 2021 uppgår till 230 miljoner kronor och beror på att vi i Sverige lever allt längre. Det är en engångskostnad.

För de tre grupper som du nämner fördelar sig de ökade lönekostnaderna på detta sätt: A) sjukvårdspersonal 220 miljoner kronor B) administrativ personal inklusive chefer, varav en stor del arbetar inom eller åt hälso- och sjukvården, 65 miljoner kronor C) varav kommunikatörer, där merparten arbetar åt hälso- och sjukvården, står för 1,6 miljoner kronor. I dessa siffror ingår arbetsgivaravgifter och sociala avgifter.

Omkring 140 miljoner av dessa ökade lönekostnader beror på normala löneökningar mellan 2020 och 2021. Det som återstår när de räknas bort, 145 miljoner kronor, beror till stor del på ökat antal arbetade timmar – alltså fler anställda, tillfälliga anställningar och övertid. En del beror på extraresurser kopplade till arbetet med pandemin.

Hur många miljarder skulle du behöva för att få sjukvårdskön att röra sig åt rätt håll?

För det första: Vårdköerna måste bort!

Men det är svårt att säga att mer pengar är det enda svaret på hur vårdköerna kan kortas. Det är en komplex fråga som inte har en enda lösning. Utan vi behöver sätta fokus på en rad olika aspekter för att öka tillgängligheten och produktiviteten.

En stor utmaning är den nationella bristen på många kompetenser inom hälso- och sjukvårdskrisen. Men vi behöver också använda oss av digitaliseringens möjligheter och samverka med kommuner, privata vårdgivare och vår sjukvårdsregion. Med allas samverkan, våra medarbetares engagemang och god planering arbetar vi nu målmedvetet för att alla värmlänningar ska kunna få sin vård inom lagstadgad vårdgaranti.

Fredrik Larsson (M)

regionstyrelsens ordförande, Region Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.