Våldet får näring på nätet

Ledare
PUBLICERAD:
Säkerhetspolischefen Charlotte von Essen presenterade Säkerhetspolisens årsbok i torsdags.
Foto: Henrik Montgomery
Det är alltid fruktansvärt när våldsbrott drabbar oskyldiga, men det finns något särskilt skrämmande när dåden sker på skolor. Vi vill tänka på skolbyggnader som trygga platser där barn och ungdomar förbereds för vuxenlivet av kunniga pedagoger och annan omtänksam personal.

I onsdags hölls det på många skolor en tyst minut för de två kvinnliga lärare på Malmö latinskola som för en vecka sedan bragtes om livet på sin arbetsplats. En 18-årig elev på gymnasieskolan är anhållen och har erkänt gärningen.

I augusti knivhöggs en lärare av en 15-åring på en högstadieskola i Eslöv och i januari skedde en liknande händelse på en gymnasieskola i Kristianstad. Av de senaste årens våldshandlingar på svenska skolor minns många naturligtvis även skolattacken i Trollhättan 2015. Dessa tre händelser har det gemensamt att gärningsmännen var influerade av nazistiskt tankegods. Huruvida detta även gäller för 18-åringen i Malmö återstår att se.

Säkerhetspolisen släppte i torsdags sin årsbok för 2021. De skriver där att våldsbejakande extremism utgör ett hot och att det främst handlar om islamism och högerextremism. De konstaterar att virtuella gemenskaper i allt högre grad ersätter de fysiska. Unga arga män träffas inte längre i någons källare, utan sitter var och en framför sin dator. Ett typiskt attentat i västvärlden utförs i dag dessutom ofta av en ensam gärningsman. Detta gör Säkerhetspolisens arbete svårare.

Informationssamhället har gjort världen mindre och det är för det mesta fantastiskt. Människor med ovanliga intressen kan koppla upp sig och komma i kontakt med likasinnade på andra sidan jordklotet och utbyta erfarenheter och kunskap. Se bara på hur många som i dag använder internet för sin släktforskning och med några musklick kan få tag på information som tidigare hade krävt många timmars arbete vid mikrofilm med gamla kyrkböcker.

Men dagens digitala plattformar gör också tröskeln lägre in i extrema miljöer. Radikaliseringen kan gå snabbt för den som online utsätts för propaganda samt hittar en gemenskap som vederbörande kanske saknar i den fysiska världen. Det är i dag inte ovanligt att personer som begår våldsdåd med extrema motiv, har befunnit sig i utkanten av dessa miljöer. De har alltså matats med hatisk retorik till dess att de bestämmer sig för att agera på egen hand.

Säkerhetspolisen noterar en koppling mellan psykisk ohälsa bland tonåringar och mottaglighet för dessa idéer. På sociala medier upplever unga personer en samhörighet och känner ett stöd från åsiktsfränder att ta saken i egna händer. Den person som vid en första anblick förefaller ha agerat utan hjälp från andra, kan under lång tid ha inspirerats och instruerats till dådet.

Arbetet mot extremism måste därför ske på flera nivåer samtidigt. Självfallet är prio ett att hålla koll på de miljöer där hat och våldsromantik florerar så att en planerad aktion i bästa fall kan förhindras. Men vi måste också arbeta förebyggande gentemot de ungdomar som riskerar att dras in dessa sammanhang och radikaliseras.

Avslutningsvis har vi alla ett ansvar att vårda hur vi uttrycker oss, både på nätet och i verkliga livet. När gränsen för vad som är acceptabelt att yttra flyttas fram, kan det av extremister uppfattas som att de får stöd för sina åsikter och för sina våldshandlingar.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.