Alla värmländska kommuner gjorde rejält plusresultat 2021. Med marginal bäst resultat per invånare har Arvika.
– Resultaten ska normalt inte se ut så här, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Stora överskott hör inte till vanligheter i kommunerna. Men nu lyser plustecknen på alla värmländska kommuner för 2021 enligt statistik från SCB, Statistiska centralbyrån.
– Kommunerna budgeterar för två procents överskott men några faktorer gör att det 2021 blivit mer i kassan utöver budget, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner, och räknar upp några anledningar.
Dels har skatteintäkterna ökat mer än man räknat med då antalet arbetade timmar kommit igång snabbare under det andra pandemiåret, vilket inte fanns med i budget.
De statliga bidragen till kommunerna 2020 låg kvar under 2021. Samtidigt som exempelvis barnomsorgstiden utnyttjades mindre, då barnen var hemma mer, och staten betalat mer av sjukfrånvaron.
Dessutom gav placerade pengar för att täcka kommunernas pensionskostnader bra avkastning då börsen gick bra 2021. Plus låga räntekostnader för lån.
– Allt sammantaget är intäkter som man inte räknat med och inte budgeterat för och då blir det ett större överskott.
Kan kommunerna räkna med ytterligare bidrag för att täcka för krigsflyktingar från Ukraina, eller får de klara sig med det de har?
– Flyktingmottagande är ett statligt ansvar och staten ska finansiera det för kommunerna. Däremot behöver kommunerna arbetskraft som ska jobba med mottagandet.
– Ukrainakriget i sig driver upp kostnaderna på elförsörjning, livsmedel och drivmedel. Plus satsningarna på försvaret och en högre inflation, så kostnaderna kommer att öka för kommunerna under 2022. Så det är skönt att de har ett bra utgångsläge, fortsätter Annika Wallenskog.
Tittar man på kommunernas överskott i förhållande till antalet invånare ligger Arvika med marginal högst i länet, och på en 15:e plats i Sverige.
– Snittet är på 4 000 kronor per invånare och Arvika kommun ligger på 7 300 kronor per invånare så det är jättehögt, säger Annika Wallenskog.
Hans Karlsson, kommundirektör i Arvika, pekar på tre anledningar till det värmländska rekordresultatet.
– Inför 2021 hade vi ett genomgripande arbetet för att få en fungerande ekonomi 2021 och var sparsamma med utgifter. Det stora tillskottet genom riktade statsbidrag med anledning av pandemin kom sent på året och vi hade ingen möjlighet att använda de pengarna då. Och för det tredje har de investeringar i fonder och aktier vi gjort under ett historiskt långvarigt arbete för framtida pensioner gett stor utdelning.
Vad ska ni använda överskottet till?
– Förslaget är att vi sätter av medel till resultatutjämningsreserven, alltså sparar pengarna så vi kan använda dem under en lågkonjunktur istället för att spara in på kommunala tjänster. Vi använder de goda åren för att täcka för sämre tider, så det ser bra ut för framtiden, säger Hans Karlsson.
Arvika | 7 313 |
Årjäng | 4 753 |
Karlstad | 4 735 |
Hagfors | 4 459 |
Forshaga | 3 933 |
Kil | 3 719 |
Munkfors | 3 560 |
Hammarö | 3 377 |
Säffle | 3 132 |
Torsby | 3 009 |
Storfors | 2 287 |
Sunne | 1 971 |
Grums | 1 911 |
Eda | 1 766 |
Filipstad | 1 154 |
Kristinehamn | 1 058 |
Källa: SCB |