En lösning på kompetensbristen

Debatt
PUBLICERAD:
Tänk om vi kan se till att de som nu kommer till Sverige genom en kombination av validering, utbildning och språkstudier snabbt kan bli en resurs inom välfärden och näringslivet, skriver Fredric Skälstad och Jonas Jegers.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Nu är det dags att fler får ta del av utbildningar som leder till jobb samtidigt som den grupp som även behöver svenska språket ges chansen att studera det parallellt med yrkeskunskaper, skriver Fredric Skälstad och Jonas Jegers.

Över en miljon människor har flytt det brutala kriget i Ukraina. Självklart måste Sverige hjälpa till. Människor i nöd ska få skydd när det behövs. Med rätt insatser kan flyktingmottagandet faktiskt vara en lösning på den kompetensbristen som har drabbat många delar av näringslivet.

I Arbetsförmedlingens platsbank finns över 26 000 lediga jobb som undersköterska. Inom besöksnäringen, installatörsbranschen och transportsektorn finns ytterligare 34 000 lediga arbeten. Kriget och sanktionerna kommer därutöver sannolikt att ytterligare förvärra flaskhalsarna inom transportsektorn.

Vi måste därför säkerställa att fler får möjlighet att utbilda sig inom yrken där det råder. Exempelvis har de senaste årens satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux) visat sig mycket framgångsrik.

Av de studerande som har läst minst 800 poäng, vilket motsvarar ett gymnasieprogram, är nästan 6 av 10 etablerade på arbetsmarknaden ett år efter avslutade studier. Efter ytterligare ett år har siffran stigit till 7 av 10. Det finns dock tre problem med yrkesvux som vi måste komma till rätta med.

För det första prioriterar kommunerna sin egen kompetensförsörjning när de anordnar yrkesvux. De allra flesta utbildningsplatserna finns inom vård/omsorg och barn/fritid. Behoven inom näringslivet får därför stå tillbaka.

I stora delar av landet är det inte ens möjligt att läsa vissa utbildningar. För värmländska byggföretag är nog samtliga fyra som läste bygg/anläggning hårdvaluta. I Kalmar län gick inte en enda person VVS/fastighet under 2020. Och det är nog ordentlig huggsexa i Västernorrlands län om den enda studerande som fick gå industriteknisk utbildning.

För det andra använder kommunerna inte resurserna som staten ger dem för att anordna vuxenutbildning. Över 400 miljoner kronor lämnades tillbaka förra året.

För det tredje krävs en omläggning av undervisningen i svenska. Tänk om vi kan se till att de som nu kommer till Sverige genom en kombination av validering, utbildning och språkstudier snabbt kan bli en resurs inom välfärden och näringslivet.

En möjlighet är kombinationsutbildningar av yrkesvux och SFI. Det har visat sig mycket framgångsrikt i Region Skåne. En annan är praktik med språkträning, t ex för verksamheter inom hotell och restaurang.

Jobben finns. Människorna finns som behöver bygga ett nytt liv i ett nytt land. Nu är det dags att fler får ta del av utbildningar som leder till jobb samtidigt som den grupp som även behöver svenska språket ges chansen att studera det parallellt med yrkeskunskaper.

Ibland går det faktiskt att hitta lösningar som löser flera utmaningar samtidigt och nu är just en sådan situation på väg att uppstå.

Fredric Skälstad

Branschchef, Almega Utbildningsföretagen

Jonas Jegers

Näringspolitisk expert, Almega Utbildningsföretagen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.