De som bor på landsbygden och har långt till jobbet blir förlorare med regeringens förslag till nytt reseavdrag. Ännu en rad av åtgärder med storstadsfokus som struntar i om folk skall kunna leva, bo och arbeta ute i landet.
Det har länge efterlysts en förändring av reseavdraget, och när det väl landar kommer det dock att bli en försämring för många. Måhända kunde det ha varit värre givet det som ursprungligen föreslogs i en statlig utredning 2019, men det är en klen tröst för alla de som är beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet.
Den nya skattereduktionen, som det kallas, kommer att vara färdmedelsneutralt, vilket ju i förstone låter bra. Men djävulen sitter som alltid i detaljerna, och i det här fallet är det lätt att studera dessa detaljer. Finansminister Mikael Damberg (S) slår sig för bröstet med att 260 000 fler svenskar kommer att kunna få del av reseavdraget.
Oavsett om man cyklar, åker kollektivt, samåker, tar bilen eller annat färdmedel kommer man att komma i åtnjutande av reduktionen. Problemet är bara att det ofta kostar betydligt mer att ta bilen än till exempel att ta bussen eller tåget.
Avståndet till arbetsplatsen måste vara minst 3 mil i storstadskommuner och 1,5 mil i övriga landet. Då utgår en skattereduktion på 5 kronor milen upp till 8 mil enkel resa. Senare är dessa gränser tänkta att höjas till 8 kronor milen och reseavståndet till max 12 mil.
Alla har inte möjlighet att åka kollektivt utan måste ta bilen, vilket förstås är särskilt vanligt på landsbygden. Det nuvarande reseavdraget har under många år inte hängt med i kostnadsutvecklingen, men i stället för att ersätta detta med ett nytt system så borde man istället ha förbättrat det för de som måste pendla med egen bil. Den senaste revideringen av milersättningen gjordes för så länge sedan som år 2007.
En bilägare har förutom själva kostnaden för inköp av bilen också kostnader för reparationer, service, däck med mera som inte kan täckas på annat sätt. Alltför många får betala för mycket för att kunna arbeta. I dag kan man dra av 18,50 kronor per mil på skatten. Samtidigt som bränslepriset nu är en bra bit över 20 kronor litern.
Enligt en opinionsundersökning som Motorbranschens riksförbund låtit Skop göra så vill hela 85 procent av befolkningen antingen behålla eller utöka möjligheterna till avdrag. Bara 15 procent vill se en försämring. Och vilket öra är det den socialdemokratiska regeringen lyssnar på?
Finansministern hävdar också att den nya skattereduktionen kommer att leda till en förenkling. Men det är ett resonemang som Skatteverket inte håller med om. Tvärtom säger de att skattesystemet kompliceras mer, särskilt med den fördelningspolitiska dimension som regeringen gärna lyfter fram, där det blir mindre gynnsamt för de med högre inkomster.
Vill man gynna dem som åker kollektivt eller tar andra färdmedel kan man göra det, men försämra och försvåra inte för de som måste använda bilen. I framtiden kommer vi dessutom att behöva kunna pendla mera och fordonsflottan blir allt mer miljövänlig. Då skall man inte straffa ut den. I ett så glest befolkat land som Sverige måste vi kunna bo på en plats och arbeta på en annan utan att det kostar skjortan. Då kan vi utveckla hela landet.