En krigssituation ger upphov till stora och riskabla osäkerheter kring ett kärnkraftverk. Elförsörjningen går drastiskt ner för stora områden när reaktorer stängs, skriver Liv Jofjell.
Kärnkraft i krig eller kris – ingen bra kombination I all diskussion om energi och kärnkraft brukar man som en självklarhet utgå från att energiförsörjningen sker i en stabil och fungerande omgivning, där lagar gäller, utbyte av information fungerar och nödvändig expertis liksom allt material som behövs finns att tillgå. Detta är grundförutsättningen för att bedriva kärnklyvning.
Kriget i Ukraina har de senaste dagarna satt ljuset på vilket sårbart mål ett kärnkraftverk kan vara. Den 2-4 mars intog ryska trupper kärnkraftverket Zaporizjzja i centrala Ukraina. Verket har sex reaktorer, men bara en var igång. Tre var i revision och två hade stängts i samband med invasionen. Internationella konventioner säger att kärnkraftverk inte får beskjutas. Ändå sköts en byggnad i brand, men lyckligtvis träffades ingen reaktor och ingen ökad radioaktivitet har uppmätts. IAEA är högst oroat, kräver tillträde och att personalen, som nu måste lyda under ryskt befäl, måste kunna agera fritt.
En krigssituation ger upphov till stora och riskabla osäkerheter kring ett kärnkraftverk. Elförsörjningen går drastiskt ner för stora områden när reaktorer stängs. Även nedstängda reaktorer liksom bassänger med utbränt kärnbränsle som finns vid varje reaktor måste kylas oavbrutet. Om elförsörjningen utifrån bryts finns bara bränsle för dieselgeneratorer för en begränsad tid.
Så skriver du en debattartikelDen högt specialiserade personalen kan råka ut för många problem, som till exempel svårigheter att ta sig till jobbet i en krigszon, utmattning om man tvingas jobba utan vila, lojalitetskonflikter om man tvingas välja mellan att försöka rädda sina barn från kriget eller stanna kvar och bevara kärnkraftverket. Hot om radioaktiva utsläpp kan användas som utpressning och orsaka panik.
Det finns även en annan aspekt som plötsligt blivit tydlig. Ryssland har under en lång tid satsat hårt på att ta över marknaden för att bygga ny kärnkraft i världen. Av de kärnreaktorer som har börjat byggas i världen 2020, 2021 och 2022 levererar ryska företag alla utanför Kina och två av dem i Kina. Det statliga kärnvapen- och kärnkraftsföretaget Rosatom ger fördelaktiga lån och tar hand om både byggprocessen och driften.
I Pyhäjoki vid Bottenviken i norra Finland har Rosatom byggt en hamn och infrastruktur för att uppföra ett kärnkraftverk med 40 procent ryskt ägande, som dock ännu ej fått tillstånd att börja byggas. Nu har den finska regeringen äntligen fått kalla fötter och stoppade hela projektet för några dagar sedan. Kommunalt ägda energibolag i Österbotten förlorar nu sammanlagt 60 miljoner euro som de investerat, enligt den finska dagstidningen Svenska Yle. Där säger Veli-Pekka Tynkkynen, professor i rysk miljöpolitik vid Helsingfors universitet: ”Om vi satsar på rysk kärnkraft ger vi ett direkt stöd till Rysslands kärnvapenproduktion och på det sättet också till Vladimir Putins geopolitiska mål”. Kärnkraft har plötsligt blivit en riskabel investering.
Kriget i Ukraina är inte långt borta från Sverige. Samhällelig stabilitet är ingen självklarhet i en tid av oroligheter och klimatkris. Därför är det nödvändigt att göra allt för att komma bort från beroendet av ett komplext och högkänsligt system som kärnkraft som fordrar både inre och yttre stabilitet under väldigt lång tid. Ett samhälle som vill vara hållbart måste avveckla verksamheter som kräver skötsel även ifall de måste överges.
Liv Jofjell
Föreningen Värmland mot Kärnkraft