Hjältar i uniform

Ledare
PUBLICERAD:
Kronprinsessan Victoria besöker en Hemvärnsövning.
Foto: Ulf Palm/TT
Som en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har vi i Sverige kunnat se ett kraftigt ökat intresse för att gå med i Hemvärnet. När Novus frågade svenskarna ”har du funderat på att gå med i Hemvärnet sedan Ukraina invaderades” svarade 14 procent ja – det motsvarar en miljon svenskar.

Det skall ställas mot att det vid årets början fanns runt 20 000 hemvärnssoldater i landet. Men tillströmningen är som sagt stor. Redan före kriget i Ukraina noterades en ökning och den blev ännu större efter Rysslands invasion. Hemvärnet i Värmland har sett en 500-procentig ökning av ansökningar från januari till februari månad, rapporterar Sveriges Radio (6/3).

Det är glädjande att så många svenskar är beredda att vid behov släppa det civila livet och rycka in för att freda Sverige. Det ligger också i linje med de undersökningar som visar att den svenska försvarsviljan är stor. När Novus ställde frågan (10/3) var 60 procent av svenskarna villiga att göra väpnat motstånd för att försvara Sverige vid en invasion av vårt land.

Det är dock viktigt att komma ihåg att totalförsvaret handlar om mer än att kunna delta i strid. Det finns många sätt att ställa upp för sitt land och bidra efter bästa förmåga.

Det är en sliten klyscha men att det även ur det dåliga ofta kommer något gott är faktiskt sant. Det vi ser nu är förhoppningsvis en brytpunkt där begrepp som plikt och ansvar får en renässans i det kollektiva medvetandet. En tid när allt fler börjar se det som något hedervärt att tjäna sitt land och sina medmänniskor. Och där de som själva inte drar på sig uniform stöttar de som gör det.

Detta är en mentalitet som vi måste värna, även när världsläget tids nog blir mindre osäkert. Utan yttre hot är vårt land fortfarande beroende av att människor på olika sätt kan tänka sig att ställa upp för sin hembygd och för samhället.

En grupp som verkligen är hjältar i det tysta, är våra deltidsbrandmän. Dessa personer utgör stommen i svensk räddningstjänst genom att vara beredda att rycka ut när larmet går och då lämna hemmet eller sitt vanliga jobb för att snabbt ta sig till brandstationen. Av tolv brandstationer i Karlstadsregionen är elva bemannade med deltidsbrandmän.

Generellt råder det i vårt land brist på deltidsbrandmän och så har det sett ut i åtskilliga år. När många deltidsbrandmän lämnar blir arbetsbelastningen större för de som är kvar vilket snabbt leder blir en negativ spiral.

Dåliga villkor har ofta pekats ut som boven i dramat och självklart måste exempelvis ersättningarna vara skäliga. Ett nytt kollektivavtal för räddningstjänstpersonal i beredskap förväntas vara på plats från den 1 maj 2022 och det är bara att hoppas att kommunerna inte väljer en dumsnål strategi.

Men samtidigt som deltidsbrandmän förtjänar lön för mödan är det naturligtvis andra saker som också är viktiga – såsom möjligheten att få livspusslet att fungera. Här krävs att människorna som omger deltidsbrandmännen ställer upp och med både ord och handling visar att det de gör är värdefullt.

Tillsammans kan vi skapa en samhällsanda där fler vill ställa sig till förfogande och dra sitt strå till stacken för vår gemensamma trygghet. Vi bör bli bättre på att uttrycka vår tacksamhet, både till de som släcker bränder och till de som är beredda att bekämpa fiendeeld.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.