Från utskrattade till ljus i tunneln

Debatt
PUBLICERAD:
Yttranden från Europaparlamentet ger viktiga signaler till kvinnor som lever i våldet: Det är ett brott som du utsätts for, du har ingen skuld i det, skriver Malin Björk.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Våld och hot om våld begränsar alla kvinnors liv. Därför vill jag att EU agerar. I mars ska EU-kommissionen föreslå lagstiftning om könsbaserat våld, skriver Malin Björk.

Vi använder EU för att arbeta mot gränsöverskridande problem som miljö och klimat. Nu är det dags att ta tag i det könsbaserade våldet. Skarpa verktyg ligger redan på EU:s bord. Fördraget ger EU rätt att införa minimiregler för allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag.

Nästan hälften av alla europeiska kvinnor har någon gång utsatts för mäns våld och var tionde kvinna har utsatts för sexuellt våld, övergrepp som kan jämföras med tortyr. Alla kvinnor lever med underliggande hot om övergrepp mot dem just för att de är kvinnor. Hbtqi-personer drabbas också av könsbaserat våldet som bottnar i maktstrukturer och konservativa föreställningar om kön och genus. Det påverkar våra val, krymper kvinnors liv.

En januaridag 1997 bröt gapskrattet ut i Europaparlamentets stora sal i Strasbourg, Frankrike. Föremålet var Vänsterpartiets Europaparlamentariker Marianne Eriksson. Hon hade ställt sig upp och föreslagit att sexköpare skulle kriminaliseras. I dag är sexköp kriminaliserat inte bara i Sverige, flera länder har följt det svenska exemplet.

Vänsterpartiet har fortsatt arbeta för att stoppa våldet. Vi har förändrat det politiska klimatet när det gäller jämställdhet, kvinnors rättigheter och våld mot kvinnor. Vänsterpartiets ledamot Eva-Britt Svensson var 2011 den som först samlade en majoritet i Europaparlamentet för att kräva ett EU-direktiv för att bekämpa det könsbaserade våldet.

2021 röstade Europaparlamentet för mitt betänkande som kräver att EU gör mer för att bekämpa våld mot kvinnor, EU-lagstiftning mot det könsbaserade våldet och satsningar på kvinnojourer, utbildning, kompetenshöjning i rättsväsendet, och som lyfter vikten av sexuella och reproduktiva rättigheter som aborträtten. Parlamentet slår också fast att även Hbtqi-personer utsätts för könsbaserat våld.

Yttranden från Europaparlamentet ger viktiga signaler till kvinnor som lever i våldet: Det är ett brott som du utsätts for, du har ingen skuld i det. Dessa signaler används sedan av de som kämpar mot våldet – se här vad Europaparlamentet säger!

Europaparlamentet har under ett decennium krävt lagstiftning för bekämpandet av våld mot kvinnor. Nu har EU-kommissionen äntligen utfäst sig att lägga fram ett förslag till direktiv mot könsbaserat våld i början på mars.

Varje feministisk framgång har varit en kamp. Därför måste vi fortsätta vara påstridiga, och kräva att förslaget innehåller följande:

● Förebyggande arbete och utbildning med fokus på en förstärkning av kvinnors rättigheter, som sexualundervisning och särskilda åtgärder riktade till unga, rättsväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

● Mer och permanentade resurser till kvinnojourerna, som hjälper brottsoffer och förebygger det könsbaserade våldet.

● En förstärkning av rättsväsendets kunskap och kapacitet att ge offren rättvisa och återupprättelse.

● Samtyckeslagstiftning bör vara norm i EU.

● Hbtqi-personer utsätts för könsbaserat våld och bör omfattas av skärpta regler och samarbete.

● Mer forskning och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna med särskilt fokus på utsatta grupper.

Mänskliga rättigheter måste omfatta kvinnors rätt att leva ett liv fritt från mäns våld. Vänsterpartiet kommer att fortsätta att vara en blåslampa. Inte minst nu när det äntligen rör sig på EU-nivå efter många års hårt arbete.

Malin Björk (V)

Europaparlamentariker

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.