Akademien fokuserar på Ferlin – och avslöjar striden bakom statyn i Karlstad

Publicerad:
Stockholm, Karlstad och Filipstad har något gemensamt – alla har de Ferlinstatyer. Foto: NWT Redaktion

Varför har Karlstad egentligen en steppande Ferlin? Ledtrådar avslöjas till ett på sin tid infekterat konstärende, när konstprofessorn Hans-Olof Boström tar upp ämnet i Värmländska akademiens årsskrift.

Årsskriften för 2021 ägnas till stor del åt Nils Ferlin, poeten som föddes i Karlstad, växte upp i Filipstad och sedan drog vidare till Stockholm. I alla dessa städer – och ett par till – har den folkkäre poeten ärats med konstverk.

Hans-Olof Boström, professor emeritus i konstvetenskap vid Karlstads universitet, beskriver i ett kapitel i skriften flera konstnärliga tolkningar av Ferlin, från EWK:s karikatyrer till den kända Ferlinsoffan i Filipstad.

Filipstadsverket, signerat KG Bejemark kom på plats 1975. 1982 kom en stående Ferlin till Klara-kvarteren i Stockholm – också den skapad av Bejemark – och 2002 var det dags att hedra Ferlin också i Karlstad.

Hans-Olof Boström berättar om konstnärstävlingen, där fyra lokalt verksamma konstnärer bjöds in och om hur juryn valde ut ett förslag från en av dem. Men – det är inte det konstverket som står på gågatan i Karlstad, utan ett helt annat.

"Ferlin steppar” av Thomas Qvarsebo står i Karlstad. Qvarsebo var även med och arbetade med K G Bejemark, när han skapade Ferlinsoffan i Filipstad.
"Ferlin steppar” av Thomas Qvarsebo står i Karlstad. Qvarsebo var även med och arbetade med K G Bejemark, när han skapade Ferlinsoffan i Filipstad.

Istället för Ditte Reijers Livets Estrad, ett verk med fokus på Ferlins texter, blev det Thomas Qvarsebos ”Ferlin steppar”, som fångar upp en diktrad av Stig Järrel om Ferlin.

Eleven lyssnade

Hans-Olof Boström ger en ledtråd till hur den omsvängningen gick till:

”Efter att segern kungjorts i pressen stötte jag en dag på kulturnämndens ordförande på stan och dristade mig till att fråga varför man inte valt det bästa förslaget. Döm om min förvåning, när jag några dagar senare läste i tidningen att beslutet upphävts av kulturnämnden...”

Om hans ord blev avgörande vet bara dåvarande kulturnämnden, men Boström konstaterar:

”Ordföranden hade varit min elev i konstvetenskap och hon litade uppenbarligen till sin lärares omdöme”.

Ingen ryttarstaty, men en Ferlin på en parkbänk. Så utformade K G Bejemark statyn som blev en selfiesuccé långt innan mobiltelefonerna kom.
Ingen ryttarstaty, men en Ferlin på en parkbänk. Så utformade K G Bejemark statyn som blev en selfiesuccé långt innan mobiltelefonerna kom. Foto: Lena Richardson

Ingen ryttarstaty

Vad Ferlin själv hade tyckt i ärendet kan man bara gissa, men i en ofta citerad ordväxling med Vilhelm Moberg som Hans-Olof Boström påminner om, sa Ferlin apropå möjligheten att bli staty att han i så fall ville stå ryttarstaty utanför polishuset i hemstaden Filipstad.

Och så blev det, som bekant, inte heller.

I Värmländska akademiens årsskrift avhandlas också Ferlin som poet och viskonstnär och hur hans minne hålls vid liv, inte minst i Filipstad där det finns ett Ferlinmuseum. Bland författarna finns Lars Löfgren, Ingemar Eliasson och Bengt Berg.
I Värmländska akademiens årsskrift avhandlas också Ferlin som poet och viskonstnär och hur hans minne hålls vid liv, inte minst i Filipstad där det finns ett Ferlinmuseum. Bland författarna finns Lars Löfgren, Ingemar Eliasson och Bengt Berg. Foto: NWT Redaktion
De får årets Lagerlöv av Värmländska AkademienPoesin och pinnarna i fokus när akademien gästade FilipstadVärmländska akademien satsar på Ferlin – håller högtidsmöte i Filipstad

Artikeltaggar

CentrumDitte ReijersFilipstadHans-Olof BoströmKarlstadKarlstads kommunKonstKonstnärKonstverkNils FerlinPoesiSamhälleStockholmVärmlands län

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare