Olja drivhjulen med sänkt bränsleskatt

Ledare | Ukrainakriget
PUBLICERAD:
Putins blodolja.
Foto: Nelson
Trots att Sverige upplevt det största prisfallet på drivmedel någonsin, ligger priserna kvar på rekordhöga nivåer. För att minimera trycket på för hushåll och företag bör regeringen slopa drivmedelsskatterna och reduktionsplikten.

Fredagen den 11 mars sänktes priset på bensin med 1,15 kronor och på diesel med 1,85 kronor (DI 11/3). Tillsammans med ett liknande fall från föregående dag sjönk priset med 2 kronor för bensin och 3,50 kronor för diesel. Ändå är bensinpriset fortfarande över 21 kronor litern, och dieselpriset över 24 kronor litern. Det är nästan sex respektive åtta kronor högre än bara för ett år sedan.

De senaste dagarnas pristoppar beror på kriget i Ukraina. Trots att inga formella sanktioner ännu har införts mot rysk olja har många företag på eget initiativ minskat importen. Att priserna nu sjunkit kan verka positivt, men är i själva verket ett symptom ett större problem.

Kriget skapar instabilitet på bränslemarknaden, då ingen vet hur mycket som kommer produceras eller vad det kommer kosta. Tidningen Näringslivet har rapporterat (8/3) om problemen för transport- och maskinbranscherna. Där brukar priser kontrakteras utifrån index som bara uppdateras en eller två gånger om året, och därför inte kan täcka de snabbt skiftande kostnaderna.

Läget förvärras av att bränslepriserna redan var rekordhöga. Det orsakades i princip helt och hållet av de rödgrönas miljöpolitik, främst bränsleskatterna och den höjda reduktionsplikten för drivmedel i somras. Såväl den ökade inblandningen av biodrivmedel som potentiella straffavgifter har höjt producenternas kostnader. Därför saknade många svenska hem marginaler när kriget bröt ut.

För att förekomma framtida prishöjningar bör regeringen åtminstone sänka bränsleskatterna och slopa reduktionsavgiften. Egentligen bör vi dock gå steget längre och helt slopa skatterna.

När priserna på andra basvaror också ökar behöver hushåll och företag så stora ekonomiska marginaler som möjligt. LRF varnar till exempel för att prishöjningarna kan hota hela den svenska livsmedelsförsörjningen (Tidningen Näringslivet 11/3). Förbundsordföranden Palle Borgström menar att det krispaket som regeringen utlovade i februari redan har ätits upp av nya kostnader.

Med tanke på att bränslepriserna redan är mycket höga har de flesta rimligen redan minskat sina transporter så gott det går. De resor som ändå sker är helt enkelt nödvändiga. Ständigt högre priser minskar då konsumtionsutrymmet för andra varor. Detta i ett redan osäkert världsläge, vilket brukar dra ned konsumtionen i alla fall.

Slopade bränsleskatter skulle både vara en generell ekonomisk lättnad för många hushåll och lindra grundproblemet med ökade bränslekostnader, vilket driver många av de andra prishöjningarna. Det bör ske omgående för att hålla produktionshjulen rullande samt ge företag och hushåll marginaler att klara en kommande kris.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.