Bryt stillasittandet bland barn och unga i Värmland efter pandemin

Debatt
PUBLICERAD:
Barn till föräldrar med låg utbildningsnivå tillbringar mer tid framför skärm och barn i familjer med låg socioekonomisk status deltar i lägre utsträckning i organiserade träningar och aktiviteter, skriver Per Nilsson.
Foto: Anders Wiklund/TT
Svenska barn är fysiskt inaktiva 70 procent av sin vakna tid. Under pandemin har stillasittandet ökat ytterligare i flera grupper, framförallt bland unga. Det är en utveckling som vi måste bryta. Genom att få fler unga i Värmland att röra sig mer i vardagen kan vi stärka folkhälsan i länet, skriver Per Nilsson.

Barn och unga är inaktiva i genomsnitt 70 procent av sin vakna tid – det vill säga att de sitter, står eller rör sig väldigt lite. Endast en bråkdel når upp till de rekommenderade genomsnittliga 60 minuterna av fysisk aktivitet per dag. Under pandemin har den fysiska aktiviteten minskat ytterligare, samtidigt som stillasittandet ökat – framför allt bland unga i åldrarna 16-29 år.

Forskningen visar att fysisk aktivitet har ett avgörande inflytande för hälsan, på både kort och lång sikt. Regelbunden rörelse och avbrott i stillasittandet ger eleverna mer ork, större förmåga att hantera stress, bättre sömn och koncentration. Därmed förbättras också lärandesituationen i skolan.

Skolan bidrar redan i dag med drygt en tredjedel av veckans totala fysiska aktivitet för barn och unga. Men studier visar på stora skillnader på utövandet av fysisk aktivitet på fritiden kopplat till socioekonomisk status. Barn till föräldrar med låg utbildningsnivå tillbringar mer tid framför skärm och barn i familjer med låg socioekonomisk status deltar i lägre utsträckning i organiserade träningar och aktiviteter. Skolan har därför en viktig roll att fylla för att bidra till att alla barn – oavsett bakgrund – ges samma möjligheter till fysisk aktivitet och hälsa i vardagen.

Regeringen har utsett en kommitté för att främja fysisk aktivitet. För att ge fler barn ökade förutsättningar för en god och jämlik hälsa föreslår vi i en rapport till regeringen att daglig fysisk aktivitet ska bli en del av skolornas vardag och ansvar, och att tydligare krav ska ställas på skolgårdars utformning. Men redan nu finns mycket som skolor i Värmland kan göra för att främja hälsa och skapa bättre förutsättningar för lärande:

1. Inför fysisk aktivitet för alla elever varje dag. Planera för daglig rörelse genom tillräckliga raster och schemaläggning som utnyttjar de naturliga avbrotten mellan lektioner. Se över möjligheterna att använda fysisk aktivitet i undervisningen.

2. Skapa miljöer som inbjuder till rörelse både ute och inne, till exempel musik på skolgården, pingisbord eller en rörelseyta i klassrummet där det är okej att ta en rörelsepaus eller sträcka på sig.

3. Uppmuntra aktiva transporter. Att gå eller cykla till skolan ger bra förutsättningar för inlärning och koncentration men skapar också en tryggare trafikmiljö runt skolan.

Pandemin har gjort det ännu tydligare hur viktigt det är att motverka stillasittande och öka människors rörelse i vardagen – inte minst hos alla skolbarn. Vi har nu en unik möjlighet att lägga grunden till nya vanor som ger större motståndskraft mot stress och påfrestningar, främjar hälsan och ger ett bättre lärande. All rörelse räknas – varje steg är ett steg mot bättre hälsa. Och i det arbetet kan vi alla vara med och bidra.

Per Nilsson

Ordförande i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet och rektor på gymnastik- och idrottshögskolan

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.