Vi borde inte behöva hyrläkare

Ledare
PUBLICERAD:
Jobbar för mycket administrativt.
Foto: Isabell Höjman/TT
Att kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor i vården har dubblerats på fem år visar på dålig styrning. Trots att Sverige har hög läkar- och sjukskötersketäthet, råder det personalbrist på sjukhusgolven.

Sveriges radio rapporterar (8/3) att regionerna lägger alltmer pengar på hyrpersonal. Under 2021 uppgick utgifterna till 6,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 12 procent sedan 2020. Trots att hyrläkare står för huvuddelen av kostnaderna, är det behovet av sjuksköterskor som driver på. Deras andel av hyrkostnaderna har fördubblats på fem år och utgör nu nästan 40 procent av totalen.

Att det råder brist på ordinarie sjuksköterskor inom vården är känt sedan länge och ett av huvudskälen till att antalet vårdplatser har minskat. Men det borde inte vara så. Sedan 2010 har antalet anställda sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården faktiskt ökat med 8,4 procent. Därför har vi också den näst högsta sjukskötersketäthet inom EU. Det samma gäller även för läkare. Därtill spenderar vi den tredje högsta andelen av BNP på sjukvård av alla EU-länder.

Det finns alltså en stor mängd läkare och sjuksköterskor i Sverige, liksom mycket tillgängliga resurser, och ändå råder brist. Situationen blottlägger grundläggande fel i den svenska vårdorganisationen. Nyligen förklarade läkaren Kajsa Dovstad, som är välfärdsansvarig på tankesmedjan Timbro, i en debattartikel i Svenska Dagbladet (4/3) att sjuksköterskebristen beror på att alltför många jobbar med fel saker.

Dels får de på många håll ta över uppgifter från undersköterskor i en missriktad ambition att höja kompetensen i organisationen. Men det enda resultatet av att de får gipsa eller ta prover, är att sjuksköterskornas faktiska kompetens och utbildning slösas bort. Dels tar de samtidigt över mer avancerade uppdrag som egentligen skall skötas av underläkare.

Ett ännu större problem är dock att många sjuksköterskor inte jobbar med vård överhuvudtaget utan med administration. Antalet sjuksköterskor som jobbar som sjukvårdsadministratörer har ökat med 44 procent under 2010-talet. Det är knappast ett optimalt nyttjande av deras kompetens. Inte konstigt att regionerna behöver ta in hyrpersonal.

Problemen är tyvärr likartade inom hela hälso- och sjukvården. Förra sommaren larmade till exempel Stella Cizinsky, överläkare vid Örebro universitetssjukhus, och Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds universitet, i en debattartikel (SvD 5/7 2021) för att administrationen tar en allt större del av vårdens resurser. Istället för att gå till höjda löner för sjuksköterskor eller fler vårdplatser används pengarna till marknadsföring, personalavdelningar och policyframtagande.

Det behövs helt enkelt en storstädning inom sjukvården. Rätt kompetens skall användas till rätt uppgifter. Pengar skall gå till kärnverksamheten, inte till fler datorskärmar. Innan politiska partier i valrörelsen börjar lova mer pengar bör de kunna ge svar på hur de vill använda de resurser som redan finns.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.