Värmland har för få vårdplatser

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
I dag har Sverige har lägst antal vårdplatser i hela EU. Bristen på vårdplatser är inte ny, skriver Sofia Rydgren Stale, Elin Karlsson och Christofer Lindholm.
Foto: Bertil Ericson / TT
Om svensk hälso- och sjukvård ska kunna upprätthålla en god vårdkvalitet och klara framtida kriser måste antalet vårdplatser öka, skriver Sofia Rydgren Stale, Elin Karlsson och Christofer Lindholm.

Vårdplatser handlar inte bara om en säng, utan om personalen som bemannar den och tillgången till den utrustning som behövs för att kunna bedriva en god vård. Om svensk hälso- och sjukvård ska kunna upprätthålla en god vårdkvalitet och klara framtida kriser måste antalet vårdplatser öka. I dag har Sverige har lägst antal vårdplatser i hela EU. Bristen på vårdplatser är inte ny.

Överbeläggningarna minskar patientsäkerheten och orsakar etisk stress hos personalen. Sveriges läkarförbund har frågat över 1 000 läkare som jobbar på sjukhus om hur de uppfattade sin arbetssituation. En tredjedel av de tillfrågade läkarna uppgav att deras stressnivå är mycket hög eller rent av ohållbar. Självklart har pandemin inneburit stora påfrestningar för läkarkåren. Men även bristen på vårdplatser tas upp som en stor stressfaktor.

När det inte finns en vårdplats för patienten tvingas läkaren välja mellan ett antal dåliga alternativ: skicka hem patienten för tidigt, lägga in patienten på en redan överfull avdelning eller försöka hitta en annan avdelning som kan ta emot patienten även om rätt kunskap och kompetens att vårda patienten ofta saknas där.

Inget av alternativen är bra för patientens vård och behandling – och de ökar risken för vårdskador och återinläggningar. Det blir också svårare att hantera den uppskjutna vård som orsakats av pandemin. Just nu väntar minst 171 000 svenskar på operation.

Tre av fem läkare menar att bristen på vårdplatser ofta eller alltid påverkar deras arbetsmiljö negativt. Sverige ligger sämst till bland jämförbara länder när det gäller antalet vårdplatser. Vi har 2,1 platser per 1 000 invånare, medan genomsnittet i EU är 138 procent högre. Antalet vårdplatser i regionerna minskar år efter år.

Pandemin gjorde det tydligt att det går att prioritera om och hitta nya vårdplatser när den medicinska professionen får skapa förutsättningar för den vård som behövs. Regionerna behöver visa att det går att styra med samma tillit till professionen även när det inte är kris. De behöver organisera vården bättre och planera antalet vårdplatser efter de behov som finns.

Politiker både här i regionen och nationellt måste redovisa planer för fler vårdplatser. De politiker som menar allvar med att både hantera vårdkrisen efter pandemin och upprätthålla en god vårdkvalitet måste ta frågan om antalet vårdplatser på allvar och lyssna på professionen.

Arbetsmiljön i vården och antalet vårdplatser måste bli en valfråga. Våra frågor till politikerna i Region Värmland är därför:

● Hur ska ni säkerställa att vårdplatserna blir fler i regionen?

● Hur ska ni förbättra arbetsmiljön i hälso- och sjukvården?

● Hur ska ni korta de långa vårdköerna – utan att köra slut på personalen?

● Hur ska ni skapa förutsättningar för en tillitsstyrd hälso- och sjukvård där medicinska behov får avgöra?

Sofia Rydgren Stale

Ordförande, Sveriges läkarförbund

Elin Karlsson

Vice ordförande, Sjukhusläkarna

Christofer Lindholm

Ordförande, Värmlands läkarförening

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.