Hoppa till huvudinnehållet

NWT på besök i ett par skyddsrum: ”Man får hoppas att du gillar grannen bredvid”

Publicerad:
I upp till tre dagar ska man kunna vara i ett skyddsrum. Med medhavd mat, för någon sådan finns inte. Och speciellt bekvämt är det inte heller när det är ”fullsatt”.
I upp till tre dagar ska man kunna vara i ett skyddsrum. Med medhavd mat, för någon sådan finns inte. Och speciellt bekvämt är det inte heller när det är ”fullsatt”. Foto: Lisa Olaison

Intresset för skyddsrum är skyhögt.

NWT har besökt ett par av Karlstads kommuns skyddsrum och kan berätta vad som finns – och inte finns – där.

– Det här är bra ”preppat” och gjordes i ordning i somras, säger enhetschefen Örjan Rosengren.

I Hultsbergsskolans källare finns fyra skyddsrum, avsedda för totalt 600 personer.

Vi får kika in i ett par av dem. Adam Källvik, snickare och allmänt sakkunnig inom skyddsrum hos Karlstads kommun, berättar vad som finns.

– Här är betongblock som ska sättas för fönster. Du slår bort fönstret och sen på med grejerna och tätar, säger han och pekar på ett antal tunga pjäser.

De, och resten av utrustningen, ska finnas i varje skyddsrum.

– Eller i nära anslutning med en hänvisning till var de finns.

Adam Källvik visar upp ett fönster som redan är ”pluggat” och klart.

Så här ska ett fönster se ut när det är ombyggt och klart för att skydda personer.
Så här ska ett fönster se ut när det är ombyggt och klart för att skydda personer. Foto: Lisa Olaison

Vem gör det här jobbet?

– Det kan vem som helst göra. De här skyddsrummen ska fixas på 48 timmar och det klarar man om alla 120 som får plats hjälper till.

Strax under fönstret står ventilationsapparaten som med ett gasfilter ska rena luften. Och med en ventil som ska klara tryckvågen från en bomb, för att spara trumhinnorna hos de som sökt skydd.

Tomas Karlsson, fastighetsförvaltare på Karlstads kommun, pekar upp mot taket.

– Lampan har byglar som ser till att armaturen inte ramlar ner, det är ett exempel på vad som skiljer en källare från ett skyddsrum.

Därtill är rummen byggda för att klara en viss grad av strålning.

I de flesta skyddsrum finns en golvbrunn. ”Här nere finns en ’spindel’. Den ska stängas för att stoppa eventuell gas från att komma in. Att den är rostig gör inget”, säger Adam Källvik. Ur kranen hämtas dricksvatten.
I de flesta skyddsrum finns en golvbrunn. ”Här nere finns en ’spindel’. Den ska stängas för att stoppa eventuell gas från att komma in. Att den är rostig gör inget”, säger Adam Källvik. Ur kranen hämtas dricksvatten. Foto: Lisa Olaison

”Kostar skjortan”

Nedanför ligger pelare som ska resas för att staga upp taket ytterligare.

– De ska klara en bomb och det är oerhört tätt armerat, berättar Örjan Rosengren, enhetschef inom fastighetsdrift på kommunen, och berättar att det är dyrt att bygga skyddsrum.

– Och ska du dra rör här nere så kostar det skjortan, tillägger han.

– Ja, underhållet är inte billigt det heller, säger Adam Källvik och berättar att allt som ska finnas i skyddsrummet är specialbeställningar från leverantörer som måste vara godkända av MSB.

Tomas Karlsson (i mössa) och Örjan Rosengren testar att lyfta ett av betongblocken som ska användas för att blockera fönstren. Adam Källvik tittar på.
Tomas Karlsson (i mössa) och Örjan Rosengren testar att lyfta ett av betongblocken som ska användas för att blockera fönstren. Adam Källvik tittar på. Foto: Lisa Olaison

Men samtliga slår fast att det är bra att kommunen har skyddsrum att bistå med.

Vi frågar vad det är för papperstunnor som står i ett hörn.

– Det stora är för vatten och de mindre är toaletter. Bara i med en plastpåse. Locken ligger där borta, säger Adam Källvik och pekar i ett annat hörn.

Han säger att många tror att det finns mat i ett skyddsrum, men det stämmer inte alls.

– Nej, det som finns är tio liter vatten per man, resten får man ta med själv.

Lite plats

Tre dagar ska man kunna klara sig i ett skyddsrum, säger Tomas Karlsson. Och även om lokalerna ser rymliga ut, så blir det trångt i utrymmet när det är fullt.

– Det är 0,75 kvadratmeter per person här inne, säger Örjan Rosengren.

– Sätter du dig i skräddarställning tänker jag att du tar upp det. Så ska du vara här inne i tre dagar så får man hoppas att du gillar grannen bredvid dig.

Örjan Rosengren och Tomas Karlsson (och en dold Adam Källvik) vid ingången till Hultsbergsskolans skyddsrum. Vid höjd beredskap låses dörren upp, men skulle rummen inte vara tillgängliga när krisen kommer ”får man forcera dörren”, säger Tomas.
Örjan Rosengren och Tomas Karlsson (och en dold Adam Källvik) vid ingången till Hultsbergsskolans skyddsrum. Vid höjd beredskap låses dörren upp, men skulle rummen inte vara tillgängliga när krisen kommer ”får man forcera dörren”, säger Tomas. Foto: Lisa Olaison

I ett intilliggande skyddsrum är det för närvarande en musiksal. Vilket är helt okej, bara det går att återställa.

– Men tiden som det inte är höjd beredskap är ganska stor, så det är bra om de används, säger Tomas Karlsson.

Men när beredskapen höjs, då åker redskapen fram och man kommer ”go bananas” som Adam Källvik säger. Under takplattorna finns lysrörsarmaturen och bakom en pelare sitter vattenkranen, bland annat.

”Gjort ett hästjobb”

Arbetet att fixa i ordning Hultsbergsskolans skyddsrum påbörjades i somras. Alltså innan nuvarande världsläge rådde. Vilket var bra, berättar Örjan Rosengren.

– Ja, här nere var det katastrof. Tomas satt med en tjock bunt med punkter som MSB sa att vi skulle åtgärda. Så ni har verkligen gjort ett hästjobb här, säger han och berömmer kollegorna.

Den här nischen, som Örjan Rosengren sticker ut huvudet igenom har kommunen fått bygga. Dörren som hör till satt tidigare där den tunga skyddsdörren ska vara. Klubbor och mål vittnar om att utrymmena finns i en skola.
Den här nischen, som Örjan Rosengren sticker ut huvudet igenom har kommunen fått bygga. Dörren som hör till satt tidigare där den tunga skyddsdörren ska vara. Klubbor och mål vittnar om att utrymmena finns i en skola. Foto: Lisa Olaison

Bland annat var en vanlig dörr monterad där skyddsdörren på ett ton ska dras igen. Andra skyddsdörrar var inbyggda i väggar, vilka fick rivas.

– Vi kunde se att det fanns dörrar, så någon måste ha sagt att de skulle behållas, säger Tomas Karlsson.

Totalt har Karlstads kommun 56 skyddsrum att ta hand om. Dessa rymmer totalt 7 000 personer.

– Vi har gått igenom alla, det ser bra ut. Framför allt har det varit skyltar som saknats och dörrar som ska smörjas, säger Adam Källvik.

  • Tre dagar i ett skyddsrum, kan det vara något? Förhoppningsvis är rummen något vi slipper besöka i en nödsituation. Men nu är i alla fall Karlstads kommuns alla 56 rum genomgångna och fixade.
    Tre dagar i ett skyddsrum, kan det vara något? Förhoppningsvis är rummen något vi slipper besöka i en nödsituation. Men nu är i alla fall Karlstads kommuns alla 56 rum genom… Foto: Lisa Olaison
  • Det är inte bara bara att hålla efter ett skyddsrum, berättar Adam Källvik och visar upp en ”informationsbibel” från MSB.
    Det är inte bara bara att hålla efter ett skyddsrum, berättar Adam Källvik och visar upp en ”informationsbibel” från MSB. Foto: Lisa Olaison
  • Materialet för skyddsrummen är så gott som intakt sedan skolan byggdes i slutet av 1970-talet. Vissa delar har man dock fått köpa nytt av. Men bajstunnorna av papp är kvar sedan 70-talet och behoven görs sedan bakom vikväggar.
    Materialet för skyddsrummen är så gott som intakt sedan skolan byggdes i slutet av 1970-talet. Vissa delar har man dock fått köpa nytt av. Men bajstunnorna av papp är kvar s… Foto: Lisa Olaison
  • Karlstad är en av landets skyddsrumstätorter.
    Karlstad är en av landets skyddsrumstätorter. Foto: Lisa Olaison

Artikeltaggar

HultsbergHultsbergsskolanKarlstads kommunKarlstads kommunSamhälleSkyddsrumUkrainakriget

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.