Inger Enkvist: Dags att införa examen i årskurs 9

Signerat
PUBLICERAD:
Lärare får starka motiv att ställa högre krav på eleverna. Nu förekommer det att lärare ställer låga krav för att undvika konflikter, skriver Inger Enkvist.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
Ett första steg mot att få ordning på svensk grundskola vore att införa en avslutande examen efter årskurs 9, skriver Inger Enkvist.

Tycker någon att vi skulle ta bort krav på körkort? Att vi skulle låta alla köra runt på vägarna utan att ha visat att de förstår trafikreglerna, därför att några tycker det är svårt eller jobbigt att läsa in teorin? Gissningsvis tycker mycket få att det vore en bra idé. Men vi beter oss så när det gäller grundskolan. Vi har numera tio års obligatorisk och gratis utbildning för alla blivande samhällsmedborgare, men vi vågar inte kräva att tiden och skattebetalarnas pengar används väl.

Ett första steg mot att få ordning på svensk grundskola vore att införa en avslutande examen efter årskurs 9 och samtidigt ge skolorna rätt att både ställa krav på inlärning och uppförande och att organisera eleverna i grupper efter deras förmåga och ambition. Fokus i grundskolan ska vara så bra inlärning som möjligt, mätt i årskurs 9, och skolor ska ha rätt och skyldighet att organisera verksamheten för att nå det målet. En sådan inriktning skulle påverka allt.

Lärare får starka motiv att ställa högre krav på eleverna. Nu förekommer det att lärare ställer låga krav för att undvika konflikter och kanske också för att undvika anmälningar från elever och föräldrar.

Föräldrar får ytterligare anledning att se till att deras barn gör sitt bästa, så att de drar nytta av undervisningen. Man ska förtydliga att föräldrarna har skyldigheter precis som barnen. Rektorer får ett starkt skäl att anställa bästa möjliga lärare och hålla kvar dem och inte att föredra lärare som är följsamma.

Politiker kan inte längre skjuta upp att reformera grundskolan och lärarutbildningen. Politiker har varit nyckelfigurer i problemens uppkomst och måste vara det också i de förändringar som behövs. De måste förändra skollagstiftningen, Skolverket och lärarutbildningen. Politiker har ett omfattande arbete framför sig.

Elever ska aldrig behöva tveka om att deras uppgift är inlärning och att skolans skyldighet är att ge dem en trygg och effektiv inlärningsmiljö. De ska veta att skolan verkligen kan vidta nödvändiga åtgärder för att nå det målet.

En examen i slutet av årskurs 9, baserad på en tydlig läroplan, skulle stärka lärarna inför elever, föräldrar, rektorer och politiker i den professionella rollen som kunskapsförmedlare. Det skulle göra att lärarutbildningen behöver inrikta sig på kunskapsförmedling. Rektorers viktigaste uppgift blir att skapa god studiemiljö och rekrytera skickliga lärare. När elevernas kunskaper är avgörande och mäts i en nationell examen som avgör betyget, slipper vi diskussionen om glädjebetyg.

Motargumentet är att alla inte klarar en sådan examen. Vi bör ändra fokus från att alla ska lära sig samma sak till att alla ska lära sig så mycket som möjligt. Det ska finnas ett skolavslutningsbetyg också för dem som av någon anledning inte klarar allt. Nu ”underpresterar” både elever och skolor i den bemärkelsen att resultatet kunde ha blivit bättre.

Den viktigaste jämlikhetsfrågan är att se till att elever inte förslösar sin tid och samhällets resurser. Den överslätande attityd som gällt i decennier är inte till hjälp för några elever och ska inte kallas demokratisk. (SNB)

Inger Enkvist

Professor emerita i spanska vid Lunds universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.