Helhetsgrepp krävs för skolans förändring

Debatt
PUBLICERAD:
Det kommunala huvudmannaskapet har haft 30 år på sig att leverera en skola som lever upp till skollagens krav på likvärdighet – men man har inte lyckats, skriver Åsa Fahlén.
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
En ny rapport visar hur lärarna har påverkats sedan kommunaliseringen: sämre arbetsmiljö, mindre inflytande över den egna yrkesutövningen och fler arbetsuppgifter som inte hör till uppdraget. Nu krävs ett helhetsgrepp för att förändra skolan, skriver Åsa Fahlén.

Det går inte att angripa frågan om skolans huvudmannaskap om man inte förstår helheten i problembilden och dess orsaker. Det är nämligen inte bara huvudmannaskapsfrågan som är det stora problemet i svensk skola. Det handlar i grunden om hur vi ser på utbildningen av våra unga, för vems intressen det ska bedrivas skola, under vilka regelverk detta ska ske och vilka mål vi vill ska uppnås.

För att bidra till en mer övergripande förståelse av kommunaliseringsbeslutet har professor emeritus Hans Albin Larsson fått i uppdrag av Lärarnas Riksförbund att beskriva vad som hänt och vad som är problemet med svenska skola. Skriften heter ”Ned föll skolan – kring den nya styrlogikens effekter på skolan, lärarna och undervisningen”.

Den beskriver hur förutsättningarna för lärarna försämrats på många områden sedan kommunaliseringen, så som arbetsmiljön, inflytandet över den egna yrkesutövningen och att man tvingats arbeta alltmer med arbetsuppgifter som inte hör till undervisningsuppdraget.

Beslutet att kommunalisera skolan var bara ett beslut av många som radikalt kom att förändra synen på hur skola ska bedrivas i Sverige. Bland mycket annat förändrade läroplaner, slopade timplaner, slopade behörighets- och meriteringsregler. Allt det har bidragit till att negativt påverka lärares yrkesvardag och hela den skola vi har i dag.

”Ned föll skolan” är ett inspel till utredningen (U2020:07) som regeringen tillsatt för att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan. Det kommunala huvudmannaskapet har haft 30 år på sig att leverera en skola som lever upp till skollagens krav på likvärdighet – men man har inte lyckats.

Det är uppenbart att kommunerna inte kan utgöra basen för ett utbildningssystem med hög grad av likvärdighet och höga kunskapsresultat. Lärarnas Riksförbund har därför stora förväntningar på det beslutsunderlag för ett förstatligande av skolan som utredningen håller på att ta fram. Det är också bra att allt fler politiska partier öppet talar om ett ökat statligt ansvarstagande. Nu är det dags att gå från ord till handling.

Åsa Fahlén

Ordförande, Lärarnas Riksförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.