Konflikten mellan mat, klimat och skog

Debatt
PUBLICERAD:
Den indiske miljökämpen Anil Agarwal (bilden) sade på sin tid att det viktigaste för Indien inte var BNP (bruttonationalinkomsten) utan BMP (biomasseprodukten), skriver Reidar Persson.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ett stort problem i den grymma verkligheten är att varje kväll går 800 miljoner människor i syd till sängs hungriga. Få tycks bry sig om denna katastrof utan klimat och skydd av skog ges ofta prioritet framför jordbruk och åkermark, skriver Reidar Persson.

Från EU-kommissionen kommer en strid ström av förslag om skogsfrågor. Förslagen tyder ofta på stora kunskapsbrister. EU:s miljökommissionär föreslår nu att Europa skall förbjuda import av jordbruksprodukter som orsakat avskogning. Det finns uppenbarligen en rädsla på många håll i Sverige att denna idé i långa loppet skall kunna drabba svenskt skogsbruk negativt. Värre är nog att denna idé också kan tas som ett exempel på EU-kommissionens inkompetens och som ett bevis på att klimatet anses viktigare än fattiga människor väl.

Ett stort problem i den grymma verkligheten är att varje kväll går 800 miljoner människor i syd till sängs hungriga. Få tycks bry sig om denna katastrof utan klimat och skydd av skog ges ofta prioritet framför jordbruk och åkermark. Risken finns att fler får gå till sängs hungriga om 50 år. Enligt FN kommer världens befolkning år 2050 kommer att vara 9,7 miljarder. Om inte produktiviteten i jordbruket ökar måste jordbruksarealen öka med cirka 350 miljoner ha – merparten sannolikt från skog.

Vi vet också att klimatet kommer att ändras och detta lär leda till att jordbrukets produktivitet går ner i många områden. Så mer skog kan behöva röjas. P g a erosion minskar också åkerarealens produktivitet i många områden. Mer skog kan behöva röjas. 1-2 miljoner ha med bra åkermark asfalteras varje år. För att ersätta detta kan 3-6 miljoner ha med skog behöva röjas och omvandlas till åkermark. Förbättras inte jordbruket lär avskogningen behöva öka.

Avskogning orsakar förvisso koldioxidutsläpp m m. Men kommissionären vet tydligen inte att praktiskt taget all mat vi äter kommer från avskogad mark. När är den gamla avskogningen preskriberad? Kan ett tillskott på 2 miljarder människor till år 2050 ges föda utan viss avskogning? I Indonesien är också t ex 25 miljoner människor beroende av odling av palmolja. Hur skall de kunna försörja sig om palmolja förbjuds? Återgå till arealkrävande svedjejordbruk?

Mig synes det nödvändigt att man i diskussioner om vad som kan göras för att minska koldioxidutsläppen också tar hänsyn till de fattiga i syd som är beroende av jordbruksproduktionen för både mat och inkomst. EU-kommissionären borde nog ha reflekterat över denna komplikation. Kanske borde en kommissionär kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Den indiske miljökämpen Anil Agarwal sade på sin tid att det viktigaste för Indien inte var BNP (bruttonationalinkomsten) utan BMP (biomasseprodukten). Jag vill hävda att detta också gäller för planeten Tellus. Viktigt nu är att hitta metoder så att den globala BMP kan ökas. Hur producera den biomassa som behövs (t ex mat) med så begränsade miljöeffekter som möjligt? Forskning inom detta område måste intensifieras.

Det viktigaste för EU i dagsläget är knappast att som en miljöorganisation säga nej till allt som synes problematiskt. Viktigare borde t ex vara att försöka förbättra produktiviteten i jordbruket i syd. Inte bara för att 2 miljarder människor ytterligare behöver mat utan också för att det är bästa sättet att skydda skogarna. Bättre jordbruk kan också leda till en ekonomisk ”take off”.

Med tanke på detta är det märkligt att biståndsgivare i stort sett upphört med stöd till jordbruk, markvård och areella näringar. EU bör nog också undvika att komma med ogenomtänkta förslag inom skogsområdet. Korkade förslag från kommissionen kan till slut göra Swexit lockande.

Reidar Persson

Skogsbonde och f d biståndshandläggare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.