För tidigt att ropa hej i skogen

Ledare
PUBLICERAD:
Inte på individnivå.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Tidigare i veckan meddelade Skogsstyrelsen att den behövde 1,4 miljarder kronor extra för ökad administration och ersättning till skogsägare. Grunden var den nya tolkning av artskyddsförordningen som myndigheten gör efter att ett antal domar ändrat praxis.

Både myndigheter och domstolar skall följa lagar och förordningar. Problemet är att artskyddsförordningen var fel, och då blir det fel när myndigheter och domstolar tillämpar den.

Vid skapandet av den svenska artskyddsförordningen trycktes två EU-direktiv in i samma förordning. Dels art- och habitatdirektivet som säger att man skall skydda enskilda fåglar av fridlysta arter, dels fågeldirektivet som säger att man skall bevaka fåglar på beståndsnivå. Sammanblandningen medförde att alla fåglar erhöll skydd på individnivå. Något inget av de styrande EU-direktiven kräver.

Konsekvensen blev en våt filt över svenskt skogsbruk som föranledde stark kritik från skogsnäringen. Det är därför bra att myndighetens generaldirektör Herman Sundqvist pekade på de orimliga konsekvenserna och att myndigheten äskade de pengar som krävdes för att följa förordningen (17/2).

Det är också bra att miljöminister Annika Strandhäll (S) senare i veckan förklarade att artskyddsförordningen skyndsamt skulle göras om, och att fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet skall införlivas var för sig i artskyddsförordningen så som de uttrycks i respektive EU-direktiv (3/3). Ett välkommet besked men det är för tidigt att ropa hej.

Vi vet ännu inte hur regeringens förslag ser ut i detalj, och såväl domstolar som Skogsstyrelsen har varit lite väl villiga att hitta på egna begränsningar. Till exempel var artskyddsförordningen aldrig tänkt att tillämpas så att pågående markanvändning avsevärt försvårades. Runt 2016 ändrade dock Skogsstyrelsen på eget bevåg tolkningen och började hantera icke tillståndspliktiga verksamheter, som att avverka skog, som tillståndspliktiga.

Skogsstyrelsen har inte heller presenterat någon rättsutredning kring den nytolkning som ligger till grund för höjda budgetkrav och kritik. Den har bara hänvisat till några domar. I flera av dessa domar har det allmänna processat mot det allmänna. På så vis har det grundlagsskyddade egendomsskyddet för den drabbade markägaren aldrig behövt beaktas. Värt att notera är också att åtta av de av de tolv domar den nya tolkningen grundas på härrör från samma domstol. Fem är undertecknade av samma rådman.

Det har vidare hänt att domstolarna i domskälen kommit med egna skrivningar utom parternas yrkanden, och som inte utgör varken del av frågan som prövats eller del av domslutet. Det innebär att ingen av parterna fått framföra sina ståndpunkter eller att det kan överklagas. Det är ett ofog som måste upphöra.

Regeringens förslag räcker därför inte. Artskyddsförordningen bör skrotas. Det bör sedan skapas en förordning för varje direktiv, så som det är tänkt. Regeringen bör också snarast tillse att domstolar och myndigheter slutar komma med egna påhitt.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.