Dåligt underhåll, dålig ekonomi och omoral

Jakten på nya skattebetalare och brist på analys av befolkningsökningen gör att kommunen tappat kontrollen, skriver Anders Ahl.

Den stora inflyttningen till Hammarö är följden av att de styrande majoriteterna låtit fastighetsmarknaden styra istället för dem själva. Naturmark, och nu jordbruksmark, exploateras. Befolkningsökningen skenar iväg och därmed kostnaderna för det kommunala samhällsansvaret. Jakten på nya skattebetalare och brist på analys av befolkningsökningen gör att kommunen tappat kontrollen. Dessutom har man felspekulerat i datahallar och vindkraft med katastrofala resultat som följd.

Dålig planering och dåligt underhåll har lett till rivning och nybyggnad av skolor och förskolor. Nya kvarter anläggs utanför tätorten som förutsätter ny infrastruktur vilken kräver osannolika investeringar. De nyinflyttades skattebidrag täcker inte kostnadsbehovet, så trots att Hammarö har den överlägset högsta skatten i Värmland räcker inte intäkterna, utan kommunen tvingas att låna mer och mer.

Enligt siffror från 2020 (Kommuninvest) så ligger Hammarö på 4:e plats bland rikets 290 kommuner när det kommer till belåning per invånare. Detta motsvarar 124 200 kronor i låneskuld per invånare. I skrivande stund har Hammarö säkerligen avancerat till en medaljplats. Kommunen har även en tätposition när det gäller kommunal skattehöjning. Hade det varit OS i skattehöjning och belåning så hade Hammarö kommun haft en stående pallplats. Likaså når kostnaderna för vatten och avlopp rekordnivå p g a stora underhållskostnader och utbyggnad till kransområdena.

Ett exempel på kommunal ekonomisk ovarsamhet är den planerade nya vägen över Bärstad till Tynäs, en vägsträckning på en dryg kilometer till en kostnad på minst 30 miljoner. Orsaken är att befintlig väg ligger något under den nivå som förutsätts för att få bebygga Tynäs med ytterligare 52 nya fastigheter. De flesta ska byggas av HSB. Notera att HSB har en stor del av den mark på Bärstad som behövs för den planerade sträckningen.

Nu föreslår tjänstemännen att dragningen ändras och dras över åkermark. Marken måste dock tvångsinlösas av kommunen för att HSB ska få sälja ytterligare fastigheter där vägen skulle gått. Notera dessutom att om kommunen höjde den gamla vägen till rätt nivå, skulle man spara avsevärda kostnader, då sträckan är mycket kortare och då grundläggningen redan finns där.

Ett stort antal sakägare och intressenter har invänt mot den nya vägen, däribland Naturskyddsföreningen, Lantmäteriet och tre berörda markägare, förutom bonden vars mark kommunen vill tvinga till sig.

Ska en kommun bete sig så mot en invånare som är sjunde generationen jordbrukare på ön? Är det god affärsmoral att gynna HSB på bekostnad av en enskild markägare? När ska kommunen göra en ekonomisk kalkyl och plan över hur man ska komma till rätta med sina skulder?

Det saknas sans i Hammarö kommun.

Anders Ahl