Ryssland utnyttjade miljörörelsen

Ledare
PUBLICERAD:
Lachta Center, högkvarteret för det ryska gasmonopolet Gazprom, i S:t Petersburg.
Foto: Dmitrij Lovetskij/AP
Det är inte konstigt att det dröjde innan Tyskland och Italien vågade ryta ifrån mot Ryssland. Länderna är beroende av rysk gas.

Hela EU är tack vare import av bland annat mineraler, energi och gödsel tämligen beroende av Ryssland. Trots minskad handel med Ryssland har beroendet under senare år ökat. Inte minst hos tongivande länder som Tyskland vars elproduktion aldrig förr varit så beroende av rysk gas.

Den direkta anledningen är Tysklands utfasning av kärnkraft till förmån för förnybar energi. Trots energigrödor på en areal motsvarande all svensk åkermark har grannen i söder inte lyckats ersätta kärnkraften.

Tyskland tillhör extremerna men är inte ensamt. Europa har, i såväl opinion och media som i förd politik, motarbetat sin egen produktion trots att det saknats fullgoda alternativ. Här kan nämnas kärnkraft, lantbruk, skog och gruvor. Argumenten har genomgående varit omsorg om miljö och klimat. En i grunden god tanke som fått beklagliga konsekvenser.

Det är var inte slumpen som ledde till den styvmoderliga behandlingen av lantbruk och energiproduktion och därmed till det ökade beroendet av Ryssland. Bakom kan ligga ett påverkansarbete som är så långsiktigt och intrikat att det lätt avfärdas som konspirationsteorier.

Klart är miljörörelsen intresserat främmande makt och vi vet att Ryssland försökt att snärja olika gröna organisationer. Till exempel lade det statsägda Gazprom 2010 tio miljoner euro på att knyta till sig bland annat företrädare för WWF, Jordens vänner och naturskyddsföreningen Nabu för att de skulle arbeta för Nord Stream. Så sent som februari i år kritiserade antikorruptionsorganisationen Transparency International vad som pågick (16/2).

Vi vet också att ryska trollfarmer försökt hjälpa miljöorganisationer att motarbeta utveckling i lantbruket. Lantbruk och energiproduktion hänger ofta ihop. Inte minst för att ökad mängd energi från åker innebär mindre mat.

Den franska tankesmedjan Fondation pour l'innovation politique har pekat på att ryska intressen blandat sig i europeisk politik. Främst genom att Gazprom finansierat europeiska miljöorganisationer.

”Vi vet nu vad det betyder att vara alltför beroende av rysk gas men det här har uppmuntrats under åratal, som jag sade med rysk finansiering”, förklarade redaktören Dominique Reynié i en intervju med franska C-News (26/2).

Frågan i vilken mån rysk påverkan låg bakom att europeiska länder stängde ned sin egen energiproduktion och livsmedelsförsörjning måste granskas. Här finns sannolikt många lärdomar att dra.

Nu måste vi sluta lyssna på vindkraftslobbyister och kärnkraftsförnekare och ta oss ur beroendet genom att öka vår egen produktion, oavsett om det gäller skog, jordbruk, mineraler eller kärnkraft. Eran av nedlagd produktion trots frånvaro av alternativ måste ta slut. Helst i går.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.