Rusta upp försvaret kraftigt

Ledare
PUBLICERAD:
Ukrainsk soldat med den svenska pansarvärnsroboten NLAW (Rb 57).
Foto: Vadim Ghirda/AP
Det brutala ryska angreppskriget mot Ukraina har i grunden förändrat säkerhetsläget. Vi måste nu rusta upp det svenska försvaret kraftigt och på kort tid. Redan beslutade tillskott de närmaste åren är helt otillräckliga för att möta upp det hot som Ryssland utgör mot oss.

Under tisdagen skrädde överbefälhavaren Micael Bydén inte orden. På mindre än en vecka har hotet mot Sverige ökat. Det handlar inte bara om kriget i Ukraina utan alla de hot som den ryske diktatorn Putin slängt ut mot omvärlden och de länder som nu hjälper det tappra ukrainska folket att försvara sig mot de ryska angriparna.

Som för att understryka allvarsorden utsattes svenskt luftrum under onsdagen av en medveten och allvarlig kräkning från fyra ryska stridsflygplan i samband med en svensk-finsk marinövning i Östersjön. Förstås helt oacceptabelt men nu också ett fullkomligt oansvarigt uppträdande givet det spända läge som råder.

Detta är den nya verklighet vi måste förhålla oss till och därför behöver också försvaret snabbt upprustas. Under onsdagen höll statsminister Magdalena Andersson (S) partiledaröverläggningar och den parlamentariska försvarsberedningen skall träffas under torsdagen. Där måste partierna snarast komma fram till reella och snabba förstärkningar redan i år.

Hittills har Socialdemokraterna och regeringen varit ytterst återhållsamma med att öka försvarsanslagen. Utan de påtryckningar som skett från oppositionen under de senaste åren hade det inte varit mycket bevänt med den förhållandevis blygsamma upprustning som ändå skett.

Innan det totala kriget mot Ukraina bröt ut så krävde bland annat Moderaterna ett extra tillskott om 3 miljarder kronor redan i år. Nu är även den summan helt otillräcklig. De borgerliga partierna kräver alla att försvarsanslagen måste öka till att omfatta 2 procent av BNP, om än i lite olika takt. Det handlar om 30-35 miljarder extra per år. Liberalerna vill ta 30 miljarder från det som kallas beredskapsreserven och det kan vara en bra idé. För om vi inte tar av den nu när vi har storkrig i Europa, vad måste då hända för att den skall vara aktuell?

Tyskland, som länge vältrat sig i naiv pacifism och önsketänkande, har svängt 180 grader och skall redan i år nå upp till 2-procentsmålet. Detta meddelade Anderssons parti- och regeringschefskollega, förbundskansler Olaf Scholz, häromdagen och ställde därmed sitt parti SPD och sin koalitionsregering inför ett fullbordat faktum som landet nu knappast kan backa ifrån. Men hittills har Andersson inte låtit sig inspireras av Scholz.

Att anskaffa mer försvarsmateriel, bygga nya förband och rekrytera nya soldater att utbilda tar förvisso tid, men ju förr vi börjar desto bättre. Dessutom finns det massor vi kan göra redan nu när det gäller anskaffandet av vapen, vapensystem och ammunition.

Lärdomar från Ukraina är att vi behöver mängder med pansarvärnsvapen av typen robot 57 (NLAW), som är svenskt-brittiskt, och som använts med förödande effekt mot de ryska styrkorna, och amerikanska Javelin. För att inte tala om bestyckande drönare av samma typ som de turkiska Bayraktar TB2 som orsakat stor förstörelse för ryssarna. Vikten av lokalförsvarsförband och hemvärn har också visat sig i Ukraina, och det måste vi också bygga ut. Glädjande nog är det många svenskar som bara den senaste veckan ansökt om att få gå med i Hemvärnet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.