Insändare: Är ”dialog och samråd” ett sätt att låtsas vara demokratisk?

Insändare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Insändarskribenten tycker att Karlstads kommun borde ha ett lika förtroendefullt och fungerande samråd som han anser att Trafikverket har.
Foto: HP Skoglund
Jag har under åren i Högboda deltagit i en del projekt Trafikverket drivit för ombyggnad av Riksväg 61.

Det som frapperat mig har varit hur omsorgsfullt man samlat kommuner, markägare, ideella föreningar (idrott, hembygd, byalag med mera) och verkligen tagit alla på allvar. Ett exempel på kvalificerad projektledning och systematisk faktainsamling inför kommande förslag på vägsträckning, som i sin tur senare diskuterades. Och kanske justerades.

Kommunen framhåller att dialog och samråd är en viktig del i det demokratiska arbetet. Vid ett antal tillfällen har det skett namninsamlingar i anledning av planerade projekt i kommunen.

Inte i något fall tycks massiva protester påverka de kommunala planerna! I en del fall har i storleksordning 20 000 ( > 20 procent) insamlade namn, haft föga eller ingen inverkan på hur projekten drivs vidare.

Då uppstår frågan: Finns det någon form av gräns, där den kommunala kvarnen gör halt och politiken ger plats åt en stor del av kommunens invånares synpunkter, eller är ”dialog och samråd” ett sätt att låtsas vara demokratisk?

Owe Nordling

***

SVAR DIREKT: ”Samhällsbyggnadsprocessen är mycket komplex”

Med anledning av Owe Nordling:s intressanta insändare vill vi passa på att förtydliga hur samhällsbyggnadsprocessen fungerar, för att på så vis minska risken för missförstånd och orealistiska förväntningar på processen.

Samhällsbyggnadsprocessen är mycket komplex och handlar både om att ta in olika synpunkter, och om att beakta olika typer av lagstiftning samt väga olika samhällsintressen emot varandra. I slutändan är det alltid folkvalda politiker, som väljs var fjärde år genom demokratiska val, som fattar beslut. Processen bygger på att vi har en representativ demokrati som leder till beslut, och inte bara en direktdemokrati bestående av insamlingar av namnunderskrifter för eller emot något projekt.

När en detaljplan tas fram får Karlstadsborna möjlighet att under givna tillfällen framföra sina synpunkter. Det första tillfället är samrådet vars syfte är att ge berörda insyn och möjlighet att framföra synpunkter på hur deras intressen påverkas. Berörda kan vara både privatpersoner, myndigheter, företag och föreningar. Synpunkterna dokumenteras och utgör underlag för de avvägningar som sedan görs och för de politiska beslut som fattas. I många fall resulterar samrådet i konkreta ändringar i den föreslagna detaljplanen som i nästa steg redovisas under granskningen. Under granskningsperioden har de berörda ännu en möjlighet att lämna sina synpunkter. Efter granskningen beslutar våra folkvalda politiker om planen ska antas.

Innan en detaljplan blir klar för samråd har ett stort arbete genomförts där avvägningar gjorts utifrån till exempel natur-, kulturella- och historiska värden. Lagstiftningen har granskats och ett antal undersökningar har genomförts både av våra egna medarbetare och konsulter med specialistkunskap. Allt ifrån dagvattenavrinning och möjligheter för vatten och avlopp till antalet fladdermöss och sällsynta arter och mycket mer har gåtts igenom och inventerats.

Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för att detaljplanera områden i Karlstads kommun och i de flesta fall är det stadsbyggnadsnämnden som beslutar om planen är redo för samråd, granskning och slutligen antagande. Förvaltningen arbetar strukturerat och professionellt med hela processen och Karlstadsbornas synpunkter är viktiga. Trots det är det tyvärr inte så att alla kan få gehör för sina synpunkter. Det är inte sällan som olika intressen och behov måste ställas mot varandra och då är det viktigt att planen ska gagna det stora flertalet och att viktiga samhällsintressen tas tillvara. Slutligen är det våra folkvalda som beslutar om en plan antas och därmed har demokratin haft sin gång, precis som det är tänkt.

Alan Schürer

stadsbyggnadsdirektör Karlstads kommun

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.