Återupprätta förtroendet för den gemensamma nordiska arbetsmarknaden

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
När gränserna nu äntligen har öppnat utan restriktioner har vi ett viktigt arbete framför oss, att återupprätta förtroendet mellan våra länder, inte minst gäller det förtroendet för den gemensamma arbetsmarknaden, skriver Gunilla Carlsson, Lars Mejern Larsson och Stein-Erik Lauvås.
Foto: Henrik Diskerud Meyer/Halden kommune/NTB
Vår gemensamma vision om att Norden ska bli världens mest integrerade region måste nu gå från ord till verklighet, skriver Gunilla Carlsson, Lars Mejern Larsson och Stein-Erik Lauvås.

Sverige och Norge utgör tillsammans med övriga nordiska länder en viktig ekonomisk och social gemenskap. Vår öppna och gränsöverskridande arbetsmarknad, våra välfärdssystem och vårt arbete för jämlikhet och jämställdhet är viktiga pusselbitar för att vår del av världen toppar många internationella mätningar när det gäller öppenhet, tillit, miljö och lycka.

Pandemin har prövat det nordiska samarbetet hårt. Att den fria rörligheten mellan våra länder varit begränsad under så lång tid är inget annat än ett misslyckande. När gränserna nu äntligen har öppnat utan restriktioner har vi ett viktigt arbete framför oss, att återupprätta förtroendet mellan våra länder, inte minst gäller det förtroendet för den gemensamma arbetsmarknaden.

Nordiska rådet lade grunden för den nordiska passfriheten 1952 för precis 70 år sedan. Två år senare inrättades den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Möjligheten att kunna arbeta, köpa hus och hälsa på vänner och familj på andra sidan gränsen har vi länge tagit för givet.

Men för boende i våra gränsregioner har pandemin blivit en påminnelse om att vi inte längre kan göra det. Konsekvenserna märks också på viljan att arbeta i ett annat nordiskt land och norska företag vittnar nu om att det har blivit svårare att anställa svensk arbetskraft.

En av de viktigaste frågorna för det nordiska samarbetet är att riva fler gränshinder. Efter pandemin vill vi att ska det bli ännu lättare att jobba över gränserna. En prioriterad fråga är till exempel att få till ett bank-id som fungerar i hela norden och att se över våra skatteavtal så att gränspendlare inte missgynnas. Men vi behöver också intensifiera arbetet med att få fler yrkesexamina godkända i hela Norden.

Våra länder står inför en omvälvning av arbetsmarknaden där vissa branscher skriker efter arbetskraft medan andra jobb försvinner. Den nordiska modellen med en jämlik tillgång till utbildning hela livet gör oss bättre rustade än många andra länder för att möta den utvecklingen.

Vårt språk och det faktum att vi delar gemensamma värderingar, vår välfärdsmodell och vårt samhällsskick gör att det är förhållandevis enkelt att komma in på arbetsmarknaden i våra respektive länder. Det är en unik styrka för vår region. Att värna rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden och uppmuntra fler att ta jobb i ett annat nordiskt land stärker också sammanhållningen mellan våra länder och förmågan att möta kommande kriser tillsammans.

Vår gemensamma vision om att Norden ska bli världens mest integrerade region måste nu gå från ord till verklighet. I Østfold finns en skylt där det står: riksgränsen följer bäcken. Så vill vi att det ska vara. Kravallstaketen som restes mellan våra länder är och ska förbli en parentes i vår gemensamma historia.

Gunilla Carlsson

Riksdagsledamot, Göteborg och vice ordförande, Socialdemokraterna Nordiska rådet

Lars Mejern Larsson

Riksdagsledamot, Karlstad och ledamot Socialdemokraterna Nordiska rådet

Stein-Erik Lauvås

Stortingsrepresentant, Østfold Arbeiderparti och ledamot Nordiska rådet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.