Ukraina biter ifrån

Ledare | Ukrainakriget
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Övergivna ryska stridsfordon i Kharkiv.
Foto: Andrew Marienko/AP
Om något bevisar att regimen i Ryssland är ett barbariskt terrorstyre så var det söndagens besked från Putin att de sätter strategiska kärnvapenstyrkorna i högsta beredskap. Det är också ett svaghetstecken, för trots övermakten så åker de ryska styrkorna på storstryk av de tappra ukrainska försvararna.

Det som förvånar är inte hur väl ukrainarna biter ifrån sig. Det är ett folk som värnar om sin frihet, sin demokrati och sitt oberoende och mangrant sluter upp bakom sitt land. Om det har skett något sedan den ryska annekteringen av Krim och ockupationen av Donbasregionen 2014 så har det svetsat samman hela det ukrainska folket, rysktalande och ukrainsktalande. Det är också ett land och en försvarsmakt som i åtta år härdats i strid mot ryska styrkor och så kallade separatister.

Nej, det som förvånar är hur illa det gått för de ryska styrkorna. Under de senaste dagarna har vi översköljts av bilder av inte bara förstörda kolonner av stridsfordon utan också ryska fordon som bara övergetts. Ingen större stad har intagits av Ryssland och de trupper som rört sig inne i vissa städer har varit specialförband och kringskurna luftlandsatta trupper.

Fram till och med lördagen skall 4 300 ryska soldater ha stupat – på två dagar mer än det totala antalet som dog i det första Tjetjenienkriget 1995-96. 146 stridsvagnar och 706 andra pansarfordon har förstörts, mer än vad den svenska armén har. Den ryska stridsmoralen torde vara i botten just nu.

Omar Bradley, legendarisk amerikansk general under andra världskriget, tillskrivs uttalandet "amatörer pratar om strategi, proffs pratar om logistik". Och här brister det tydligen ordentligt för ryssarna. De har få underhållsreserver, trots den långa tid de hade för truppsammandragning, och många fordon får helt enkelt slut på bränsle. Mat är tydligen en bristvara för soldaterna också. De har heller inte lyckats skaffa luftherravälde.

Att de sanktioner från omvärlden som beslutades om i förra veckan var helt otillräckliga var tydligt, och under helgen så har de skärpts. Ryska banker stängs ute från det internationella betalningssystemet Swift, även om det är oklart hur heltäckande det är, om det också gäller betalningar för energisektorn. Europeiskt luftrum är nu stängt, och med ödesmättade, närmast bibliska, ord kom EU-kommissionen med beskedet om att vapenköp och leveranser till i Ukraina för 5 miljarder kronor skall ske.

Bättre sent än aldrig kan man också tycka om Sveriges besked att vi skänker 5 000 pansarskott och skyddsutrustning till det ukrainska försvaret, till ett värde av 400 miljoner kronor, och ett direkt stöd på 500 miljoner. Det rör sig tyvärr inte om det effektiva robot 57, som Sverige utvecklat med britterna, och som redan gjort stor skada mot de ryska invasionsstyrkorna, utan om pansarskott modell 86, som också är effektivt mot pansarfordon, men inte lika bra vid strid i bebyggelse. Liknande stöd till en krigförande part har inte skett sedan vårt militära bistånd till Finland 1939.

Putin hade uppenbarligen räknat med att det hela skulle vara över på några dagar, och verkar nu mer världsfrånvänd än någonsin. Rapporter kommer om hur han isolerat sig och skällt ut sina generaler och de oligarker han samlat kring sig. Månne fruktar han en palatskupp. En sådan är kanske det som kan rädda Ryssland. Vad som än händer nu har han ändå förlorat.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.