Revisionsplikt en börda för småföretagen

Debatt
PUBLICERAD:
Regelbördan för svenska företagare har länge varit tung. Kravet på revision är ett exempel där svenska företag har betydligt strängare regler än övriga EU, skriver Bertil Wahlström.
Foto: MAJA SUSLIN / TT
Förslaget att återinföra revisionsplikt för mikroföretag är därför en kollektiv bestraffning, skriver Bertil Wahlström.

Företagsamheten är en hörnsten för svenskt välstånd och sysselsättning. Särskilt små och medelstora företag har en helt avgörande betydelse för att skapa nya jobb. Hela fyra av fem jobb har skapats i företag med färre än 200 anställda sedan 1990-talet. Men precis som överallt annars i samhället finns det också brottslighet bland företagare.

Att lägga pålagor på alla småföretag för att komma åt en liten oärlig minoritet är dock inte rätt väg att komma åt oegentligheter. Förslaget att återinföra revisionsplikt för mikroföretag är därför en kollektiv bestraffning.

Regelbördan för svenska företagare har länge varit tung. Kravet på revision är ett exempel där svenska företag har betydligt strängare regler än övriga EU. Trots detta tycks Regeringen tro att en ytterligare skärpning av reglerna för alla småbolag skulle råda bot på de senaste årens problematik med bl a momsbedrägerier.

Revisorns primära uppgift är dock inte att upptäcka brott eller rapportera bedrägerier till staten. Faktum är att revisionen finns till för att skydda externa delägare och säkerställa att rapporteringen från företagets sida sker i enlighet med gällande regler. Detta är en tjänst som företagen betalar för.

Trots att brottsbekämpning är en av statens kärnuppgifter, verkar justitieminister Morgan Johansson (S) vilja privatisera och överlåta den till en yrkeskår som inte är specialiserad på detta. En utopisk förhoppning där statens grundläggande uppgifter övertas av näringslivet.

Justitieministerns förhoppning verkar vara att revisionsplikt för mikroföretag, oavsett ägarstruktur, ska leda till en ökad översyn och fler rapporterade fall. Den brottslighet som upptäcks och rapporteras av revisorer utgörs dock i regel av småförseelser som för sent inbetald skatt. Det kan dessutom i praktiken gå 18 månader från att något brottsligt gjorts upptäcks till att en revisor får en möjlighet att granska det. Revisorerna är helt enkelt inte rätt aktör för att bekämpa brott.

Det som i stället helt säkert kommer att ske det införs krav på revision är att småföretagare tvingas arvodera revisorer även när det inte finns några externa ägare att rapportera till. Under tiden kommer bedragare och kriminella att glida under radarn och fortsätta mer eller mindre som förut. I värsta fall kanske till och med staten avstår från relevanta åtgärder i förhoppning att revisorer ska lösa statens uppgifter.

Förlorarna blir skattebetalarna, som måste täcka upp för förlorade intäkter till staten, våra företagare, som straffas för brott de inte begått och de som utsätts för brottslighet som inte bekämpas av staten.

Förslaget om utökad revisionsplikt för småföretagare bygger på bristfälliga studier, vittnar om en djup misstro mot företagare, och blottlägger en total oförståelse för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Om svensk företagsamhet ska kunna blomstra även i framtiden är det viktigt att det här förslaget fälls och att fokus istället riktas mot konstruktiva åtgärder.

Bertil Wahlström

Bokförläggare och entreprenör

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.