Hoppa till huvudinnehållet

Kristendom och politik

Publicerad:
Barack Obama, Angela Merkel och Joe Biden.
Barack Obama, Angela Merkel och Joe Biden. Foto: TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Barack Obama. Joe Biden. Angela Merkel.

Alla är de personer som är politiker och som dessutom är kristna. Listan skulle kunna göras betydligt längre. Ja, den judiske journalisten David Brooks konstaterade när Donald Trump blev president att han var den första amerikanske presidenten någonsin som inte var tydligt präglad av den jude-kristna värdetraditionen.

Men jag tar dessa tre ovan som exempel eftersom de är personer som på senare tid reflekterat kring relationen mellan sin tro och sin politiska gärning. Hur påverkar den kristna tron politiska ställningstaganden? Påverkar det alls? Och varför talar vi så lite om detta i Sverige?

Sin tro

Barack Obama har berättat om sin kristna tro i boken The Audicity of Hope. Han växte upp i en sekulär miljö, och döptes inte som barn. Men i mötet med de svarta kyrkorna i Chicago kom han till en insikt: ”att tro innebär inte att du saknar tvivel, och det innebär inte heller att du överger den här världen … du behöver komma till kyrkan just därför att du är av den här världen, inte bortvänd från den; rik, fattig, syndare, frälst, du behöver omfamna Kristus just eftersom du bär på synder som behöver tvättas bort”.

Obama beslöt sig därför för att döpas. ”… frågorna jag hade försvann inte på något magiskt sätt. Men när jag knäböjde under korset i kyrkan kände jag hur Guds ande kom över mig. Jag underkastade mig Hans vilja, och beslöt mig för att upptäcka Hans sanning.”

Det var förmodligen ingen tillfällighet att något av det första Obama gjorde efter att han slutat som president var att besöka de tyska kyrkodagarna. Där samtalade han med Angela Merkel, inför 80 000 åskådare på Brandenburger Tor och i direktsändning på tysk tv, om tro och demokrati.

Prästdotter

Angela Merkel, prästdottern från forna DDR, är kanske den politiker på den internationella scenen som tydligast uttryckt att hennes politiska gärning bottnar i en kristen livssyn. ”Kristendomens etik är grunden för vår politik. Tron bär oss. Den ger oss kraft. Eller för att uttrycka det personligt: tron ger mig kraft”.

Samtidigt har Merkel varit noga med att skilja religion och politik, och i politiska intervjuer undvikit att svara på trosfrågor. Merkel har stark integritet, och har därför varit noga med att inte profitera på sin tro.

I motsats till sina politiska kollegor Markus Söder och Horst Seehofer har hon till exempel inte tillåtit att man fotograferar henne i kyrkor när hon ber. Men när en journalist från tyska veckotidningen Weltwoche stod på sig svarade hon till slut: ”Ja, jag ber till Gud varje dag”. Samtidigt betonade hon att hon i sina böner ansåg det som ”oärligt och olämpligt” att be Gud om politiska resultat.

Underskattats

Den roll den kristna tron spelat i den moderna politiken, såväl internationellt som nationellt, har dock ofta underskattats i Sverige. Vad betyder trons drivkrafter för en politisk gärning? Förmodligen en hel del. Tittar vi på Obamas och Merkels politiska gärningar är det svårt att inte se tydligt kristna spår.

Ändå är det ofta knäpptyst om det i den svenska offentligheten.

Artikeltaggar

BiskopenEtik och religionKarlstadKrönikorSören Dalevi