Vad ska till för att S ska kunna sänka skatten på Hammarö?

Den nu sittande majoriteten saknar helt förmågan att tänka långsiktigt. Ett beteende vi kan se hos medverkande i Lyxfällan, skriver Ola Jonsson och Bosse Henriksson.

När vi, Hammarösamverkan, tillträdde efter valet 2018 så fattades det stora mängder pengar i den kommunala ekonomin. Vi valde då att genomföra omfattande besparingar på nämnderna med 58 miljoner kronor. Vi tvingades även att tillfälligt höja skatten med 60 miljoner kronor vilket innebar en höjning med 1,50 kronor. Samtliga partier på Hammarö var överens om att det skulle vara en tillfällig höjning.

Det ekonomiska resultatet blev genom åtgärderna naturligtvis positivt för år 2020. Resultatet ökade till cirka 70 miljoner kronor för räkenskapsåret 2021. Vi moderater ansåg då vi att nu nått balans i vår kommunala ekonomi och föreslog därför en skattesänkning med 50 öre i vårt förslag till budget.

Vår budget 2022 röstades ned och den S-ledda majoriteten inledde istället en ombudgetering som istället ökade kommunens kostnader med 10,8 miljoner kronor.

Den nu sittande majoriteten saknar helt förmågan att tänka långsiktigt. Ett beteende vi kan se hos medverkande i Lyxfällan. Önskelistan är omfattande och kostsam, listan är lång men saknar en tydlig plan på hur det ska finansieras. Då blir steget till nya besparingar och skattehöjningar oundvikligt.

Vid årsskiftet landade kommunens sammantagna skuldsättning på två miljarder kronor. Vilket är mycket nära den gräns som Kommuninvest har möjlighet att ge lån med förmånliga villkor. Överskrider vi gränsen ökar risken för långivaren och kostnaden för att låna ökar avsevärt för kommunen. Den ökade kostnaden landar naturligtvis på Hammaröborna. Så vill vi moderater självklart inte driva den gemensamma kommunala ekonomin.

Kommunstyrelsen var nyligen i Sunne för planeringsdagar och fick då presenterat ett dokument som innehöll en sammanställning av kommunens alla bedömda investeringsbehov till och med år 2030. Det sammantagna investeringsbehovet uppgick till 2 200 miljoner kronor. Läs det en gång till 2 200 miljoner kronor ytterligare. Har kommunen en skuldsättning år 2030 uppgående till 4 200 miljoner kronor kommer den kommunala ekonomin in i ett mycket hårt pressat läge vilket kommer att bli oerhört tuff att ta sig ur för kommunen.

Vid en amorteringsplan på 50 år, vilket är realistiskt med tanke på investeringarnas livslängd, blir den årliga amorteringen 84 miljoner kronor. Tillkommer gör naturligtvis räntekostnaden för lånen. Räknar vi med 1 procents ränta landar räntekostnaden på 42 miljoner kronor. Den årliga kostnaden för våra lån landar då på 126 miljoner kronor. Vilket ska betalas årligen. Vad händer då om räntan ökar till 2-2,4 procent?

Vi försökte belysa problematiken på kommunfullmäktige den 31 januari 2022. Reaktionen från Socialdemokraterna och övriga i den sittande majoriteten uteblev. Kan det bero på att de anser sig inte behöva reda ut situation eftersom det ligger för långt bort i framtiden?

Det är därför av största viktigt att vi får ett nytt styre på Hammarö efter valet. En ny majoritet med Moderaterna i spetsen som har förmåga att hantera den ekonomiska styrningen på Hammarö med ledstjärnan att alltid i alla beslut som tas verka för Hammaröborna.

Ola Jonsson (M)

Ordförande, Moderaterna Hammarö

Bosse Henriksson (M)