Högkostnadsskydd för tandvård behövs

Debatt
PUBLICERAD:
Finansieringsmodellen för tandvården, där patienten själv betalar en stor del av kostnaden, innebär helt enkelt att många inte har råd att söka vård för sina tänder och sin munhälsa, skriver Lotta Håkansson, Eva Eriksson och Christina Tallberg.
Foto: Martina Holmberg / TT
Nu måste regeringen se till att tandvården får ett högkostnadsskydd liknande det för hälso- och sjukvården, skriver Lotta Håkansson, Eva Eriksson och Christina Tallberg.

Att tappa tänder, att skämmas och inte våga le eller äta tillsammans med andra, det är vardagen för många människor med dålig munhälsa. Men tandvård är dyrt och det är de med lägst inkomster som far mest illa när besöken till tandvården måste prioriteras bort. Nu måste regeringen se till att tandvården får ett högkostnadsskydd liknande det för hälso- och sjukvården.

Sedan 1970-talet har tandhälsan förbättrats markant i Sverige, men fortfarande kvarstår stora skillnader i tandhälsa mellan olika grupper i samhället. Utredningen ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” (SOU 2021:8) visar att tandhälsa fortfarande är en klassfråga, där de med lägst inkomst är de som oftast avstår från regelbunden tandvård och rekommenderade behandlingar.

Finansieringsmodellen för tandvården, där patienten själv betalar en stor del av kostnaden, innebär helt enkelt att många inte har råd att söka vård för sina tänder och sin munhälsa. Äldre och kroniskt sjuka med låg pension är extra sårbara, men även yngre med låga inkomster är i riskzonen.

Under perioden 2018–2019 var det bara hälften (52 procent) av de med mycket låga inkomster som besökte tandvården. Motsvarande siffra för de med mycket höga inkomster var 82 procent.

Skillnaden syns även bland de som inte besökte tandvård trots att de hade behov. Av låginkomsttagare var det 7 procent som inte gjorde så, jämfört med 1 procent bland höginkomsttagare (SOU 2021:8).

Dålig munhälsa kan vara en konsekvens av långvarig kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Ny forskning visar också att det kan finnas en koppling mellan dålig munhälsa och sjukdomar som exempelvis hjärt-kärlsjukdom och reumatisk sjukdom, där den utlösande faktorn kan vara bakterier och ämnen från inflammationer i munnen. Det finns alltså all anledning att ta munhälsa på allvar, både ur ett individ- och ett folkhälsoperspektiv.

Just nu arbetar regeringen med att ta fram ett nytt förslag till en mer jämlik finansiering av tandvården, utifrån SOU 2021:8. Utredningen föreslår en fast avgift på 200 kronor för en undersökning. Det är en bra reform, men ytterligare åtgärder behövs. På sikt behöver tandvården införlivas i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd.

Att inkludera tandvården i den vanliga sjukvården är också något som har brett stöd bland allmänheten. I en Sifoundersökning från 2018 (beställd av Skiftet) var det 86 procent av alla väljare som svarade att tandvården borde ingå i det ordinarie högkostnadsskyddet för sjukvård.

En god munhälsa har stor betydelse för livskvaliteten, självkänslan och det sociala livet. Munhälsan är även av stor betydelse för att äldre personer ska kunna behålla en god allmän hälsa och undvika undervikt och bristsjukdomar. Men munhälsan avgörs inte bara av tillgången till tandvård, ännu viktigare är den dagliga munvården. Äldre personer som har hemtjänst eller som bor på ett äldreboende kan behöva stöd för att klara sin dagliga munvård, men tillgången till stöd varierar.

För att alla ska ha möjlighet till en god munhälsa vill vi:

● Att tandvården ska ingå i ett högkostnadsskydd liknande det i hälso- och sjukvården.

● Att regeringen tar initiativ till att undersöka hur rätten till god tandvård och munhälsa ska kunna tryggas inom ramen för äldreomsorgen.

● Att alla vård- och omsorgsgivare, både inom tandvård, övrig hälso- och sjukvård och äldreomsorg, har grundläggande kunskap om munhälsa och åldrande.

Lotta Håkansson

Förbundsordförande, Reumatikerförbundet

Eva Eriksson

Förbundsordförande, SPF Seniorerna

Christina Tallberg

Ordförande, PRO

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.