Larmet inifrån kommunala bolaget: Trakasserier, mobbning och tystnadskultur

Hög sjukfrånvaro och personal som köpts ut för miljonbelopp.

Nu larmar ett stort antal före detta och nuvarande medarbetare hos Karlstads energi om situationen på sophämtningen – och vittnar om pressad arbetsmiljö, en tystnadskultur och trakasserier från chefer.

– Folk trasar sönder sig i både kropp och själ, säger en uppgiftslämnare.

NWT granskar: Är renhållningen en smutsig arbetsplats?

Med drygt 150 anställda och 800 miljoner kronor i omsättning är Karlstads energi ett av stadens största kommunala bolag. Förutom att leverera el och fjärrvärme ansvarar bolaget också för sophämtning och återvinning i Karlstads kommun.

Det är på sophämtningen – eller insamlingen, som den kallas officiellt – NWT kan avslöja att det finns ett stort missnöje med arbetsmiljön. Uppemot ett tiotal personer – tidigare medarbetare, nuvarande anställda och andra personer med god insyn – berättar om hög arbetsbelastning och stress. Av rädsla för repressalier vill alla vara anonyma.

De vittnar också om mobbning och trakasserier från chefer, men även om att arbetsledare spionerar på personalen och försöker få medarbetare att bevaka varandra.

NWT:s uppgiftslämnare berättar samstämmigt att de som ifrågasätter eller kritiserar ledningen straffas.

– Det går att skriva en bok om allt som försiggått där. Mobbning och trakasserier. Så fort du har en annan åsikt ska du frysas ut, säger en av de personer NWT pratat med.

En annan säger:

– Man får inte uttala sig någonting om problemen som är. De vänder på det, det är vårt fel hela tiden. Folk vågar inte säga något längre. Folk har blivit utköpta och grejer. Sådana som talat om vad de tycker och tänker.

Fem miljoner kronor

Karlstads energi är det kommunala bolag som köpt ut klart flest medarbetare under de senaste tre åren. 2019–2021 skrevs överenskommelser med åtta personer om att de fick sluta på bolaget, mot ett bestämt antal månadslöner. Det har kostat nästan fem miljoner kronor. En av personerna arbetade på insamlingen. Tidigare har fler köpts ut därifrån.

I avtalen står det bland annat att ”parterna framgent ska inta ett lojalt förhållningssätt gentemot varandra”.

Även när det kommer till sjukfrånvaro ligger Karlstads energi högt. Under 2021 uppgick sjukfrånvaron i bolaget till 4,15 procent av den totala arbetstiden. Endast Mariebergsskogen AB hade högre sjuktal.

En närmare titt på siffrorna visar att det är renhållningen (insamlingen och återvinningscentralerna) som har den största andelen sjukskrivningar i Karlstads energi (7,86 procent). Näst störst hade staben (3,86).

NWT har gjort en jämförelse med motsvarande verksamheter i fyra andra värmländska kommuner och fyra andra medelstora svenska städer. Endast Örebro redovisar högre sjukfrånvaro än Karlstads energis renhållning. Övriga kommuner i jämförelsen har klart lägre sjuktal.

Mer att göra

Flera faktorer har ökat belastningen på sophämtningspersonalen de senaste åren. Karlstad växer och antalet kunder blir fler. I många nya flerfamiljshus ligger soprummen i källaren, så renhållningsarbetarna måste släpa upp tunnorna därifrån.

Under 2021 gjordes en stor omställning på avdelningen, för att ta bort onödig restid och göra bilarnas rutter mer effektiva. Det innebar bland annat att uppdragen från en bil – som hade 70-procentig beläggning – fördes över på resten av flottan.

Insamlingsenhetens grundbemanning ökades under året från 20 till 22 medarbetare, men samtidigt flyttades resurser från den ordinarie sophämtningen till tilläggstjänsten fastighetsnära insamling.

Flera av NWT:s uppgiftslämnare uttrycker stark kritik mot omställningen, som de anser ökat trycket på personalen.

– Folk trasar sönder sig i både kropp och själ. De har måttstockar på hur mycket man ska hinna med som är helt absurda. Jag sade att det inte går att ha det så här, sedan kom en av cheferna och sade att ”det hinner man med lätthet om man inte har betong i skorna”, säger en person.

– Men det är inte turerna jag är mest förbannad på, utan det här hur man blir bemött. Det är helt sorgligt.

”Inte lyhörd”

Mikael Ladman, ombudsman på fackförbundet Transport, säger att det funnits problem på renhållningen i flera år.

– Man är inte lyhörd för vad personalen säger. Personalen ger uttryck för att det blir jobbigt när man gör om distrikt och sådana här saker, men de får inget gehör från ledarstaben. Det är olyckligt, säger han och tillägger att han inte känner till några rena trakasserier.

Sjuktalen talar sitt tydliga språk om arbetsmiljösituationen, anser Mikael Ladman.

– Det är bara ett tecken på att det är hård belastning på dem som jobbar där. Då behöver man arbeta med de frågorna.

Han upplever att Karlstads energi ibland velat göra sig av med medarbetare som varit kritiska mot ledningen.

– I vissa fall är det ju så, absolut. Det kanske är därför man har en skaplig omsättning på personal. Det blir en ohållbar situation.

”Hade kunnat jobba kvar”

Vid tre tillfällen när medarbetare från sophämtningen köpts ut har Mikael Ladman varit med och förhandlat överenskommelserna. Han gillar det inte.

– Dels är det stora pengar för skattekollektivet. Sedan tror jag att i alla fall de tre där jag varit med och förhandlat så hade man kunnat lösa det här och de hade kunnat jobba kvar om man haft lite acceptans för varandra. Men det var man inte alls intresserad av. Man tyckte det var bättre att betala bort dem och gå vidare.

När NWT beskriver uppgiftslämnarnas kritik för Karlstads energis vd Erik Kornfeld blir han förvånad. Han säger att han inte känner igen varken missnöjet med arbetsmiljön, uppgifterna om att chefer spionerat på personal eller påståendena om att medarbetare som uttryckt kritik blivit straffade.

– Vi jobbar väldigt mycket med arbetsmiljön på vårt bolag och inte minst på renhållningen, säger Erik Kornfeld.

Sjuktalen pekar i samma riktning som de vittnesmål jag tagit del av. Renhållningen har högre sjuktal än andra avdelningar och Karlstads energi har högre sjuktal än de flesta andra kommunala bolagen i Karlstad.

– Det stämmer i och för sig, men det beror på vad det är för verksamhet. I kontorsmiljö har man typiskt sett ganska låga sjukskrivningstal. I tung verksamhet – som både återvinningen och insamlingen är – är det en helt annan nivå på sjukskrivningstalen, bland annat eftersom hemarbete inte är möjligt. Men vi jobbar kontinuerligt med att få ned dem.

2019–2021 köpte ni ut åtta medarbetare. Vad beror det på?

– Utköp är ingen riktigt bra term, det handlar om enskilda överenskommelser med medarbetare. Under förra året gjorde vi en organisationsöversyn och de flesta av de här – sex stycken – är sådana där vi träffat överenskommelser efter att vi fått en arbetsbristsituation. Då kan man gå enligt las (lagen om anställningsskydd) eller komma överens med medarbetare och det har vi gjort. Resultatet är att vi i dag står bättre rustade att ta oss an framtidens utmaningar.

Hur ser du på att det kostat nästan fem miljoner kronor?

– Det är klart att om man lägger ihop det så blir det mycket pengar, men en stor del hade vi fått lägga på uppsägningstid i alla fall enligt las. Sedan kan jag tycka att ska vi komma överens med någon som sträcker upp handen så vill vi få till ett bra avslut som båda parter är nöjda med.

Enligt Erik Kornfeld gör Karlstads energi många saker för att ta vara på personalens åsikter.

– Alla ska få vara med och forma bolaget. Jag träffar alla medarbetare minst ett par gånger per år i det vi kallar medarbetardialog.

Kommer det några synpunkter?

– Absolut. Det finns många synpunkter och mycket som har lett till förbättringsförslag också.

En konkret åtgärd som vidtagits är att avgiften för så kallat dragavstånd (att personalen måste dra sopkärlen från tomten ut till gatan) höjdes kraftigt vid årsskiftet. Detta för att få fler villaägare att själva ställa ut tunnorna vid gatan i stället för att sophämtarna ska behöva hämta kärlen.

Enligt Erik Kornfeld har förändringen skett efter önskemål från medarbetarna och i linje med Karlstads energis arbetsmiljöarbete.

– Det har redan fått till följd att antalet har minskat med 550, vilket är cirka en tredjedel.

Det jag berättat verkar vara ny information för dig. Hur reagerar du på det?

– Vi har gjort flera förändringar på kort tid och att några få medarbetare uttrycker missnöje är naturligt. Det får man ha respekt för, men jag är förvånad över vissa påståenden. Som sagt jobbar vi mycket med att förbättra arbetsmiljön. Jag kommer att prata med cheferna på avdelningen för att höra hur vi kan ta vara på medarbetarnas synpunkter.