Han varnar för nya förslaget: ”En långsam död”

Lärarfacken är positiva till att ge friskolor lägre skolpeng.

Lärarnas riksförbund vill egentligen gå ännu längre och har tagit ställning mot aktiebolag som ägare av skolor.

Samtidigt varnar små icke-vinstdrivande friskolor för att regeringens förslag kan leda till deras död.

Catherine Sonesson, ordförande i Lärarnas riksförbund i Värmland och Karlstad och till vardags mattelärare på Rudsskolan, har läst NWT:s granskning av det fria skolvalet. Hon anser att dagens system lett till negativa effekter i den kommunala skolan.

– Det har varit en katastrof. Det utarmar den kommunala skolan, säger Sonesson.

Tidigare i veckan presenterade regeringen ett förslag om att friskolor ska få lägre skolpeng än kommunala skolor, eftersom kommunerna har ett annat ansvar än fristående huvudmän.

Till exempel är kommunerna skyldiga att erbjuda alla elever skolgång och därför måste de ha beredskap för inflyttning eller för att ta emot elever om friskolor läggs ned.

Catherine Sonesson tycker att det är ett steg i rätt riktning, men att det inte räcker. Lärarnas riksförbund vill att det ska bli förbjudet för aktiebolag att driva skolor.

– Det finns inget land som jag känner till där kommunala pengar kan gå rakt till vinster utomlands. Ren galenskap. Det finns jättemånga bra friskolor, men de kan drivas som stiftelser eller på något annat sätt.

Har du några förhoppningar om att det kommer förverkligas?

– Det är i riksdagen det måste ske grejer. Staten måste ta ett helhetsgrepp om skolans finansiering, helst ett fullt förstatligande där lärarna är anställda i staten. Kommunerna har haft 30 år på sig att fixa det här, men det funkar inte.

”Marknadsskolan misslyckas”

Pontus Larsson, ordförande för Lärarförbundet i Karlstad, vill att valfriheten ska finnas kvar, men tycker att systemet med skolpeng och vinstdrivande skolägare fungerar dåligt.

– Vi behöver en styrning för skolan som uppmuntrar hög lärartäthet och minskad segregation. Marknadsskolan misslyckas tyvärr med de två sakerna, säger Larsson.

Han skulle helst se att de kommunala skolorna fick mer pengar i stället för att friskolorna får mindre.

– Men om förslaget inte får innebära högre total kostnad för skolan är det rimligt att friskolors skolpeng sänks. Kommunala skolor måste alltid se till alla alla elever som vill gå i kommunala skolor får det. Det ansvaret leder till en mindre effektiv organisation än vad friskolor kan ha, vilket kostar pengar.

”Förkastligt”

Regeringens förslag har också stött på stark kritik. Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni kallade det ”förkastligt” i en intervju med Ekot. Johan Andersson, vd för Mellby gård som är storägare i skolkoncernen Academedia, sade till Dagens industri att det är ”en krigsförklaring”.

Maria Svantesson, rektor på Tveta friskola – som drivs av en ekonomisk förening – i Säffle kommun, talar inte i lika starka ordalag. Men hon är orolig för konsekvenserna om förslaget blir verklighet.

Svantesson är rädd för att det skulle vara svårt att driva skolan vidare med minskade intäkter.

– Jag ser det som svårt eftersom det också är svårt att få tilläggsbelopp numer om man har barn med särskilda behov, säger hon.

Hon tycker att de små friskolorna utan vinstintresse dras med i en debatt som egentligen handlar om de stora skolkoncernerna.

– Vi har inget kapital som vi förvaltar felaktigt, så det känns lite underligt. Allt går tillbaka till eleverna.

Ond spiral

Henrik Emilsson, ordförande i föräldrakooperativet Värmskogs friskola i Grums kommun, tror att sänkt skolpeng vore ett steg mot nedläggning.

– Jag ser det som en långsam död. Vår vision är att inte bara att ha något slags förvaring, utan en kvalitativ skola. Får vi en sänkning av skolpengen minskar vi resursposten som är störst och det är personalen. Vi hamnar i en ond spiral, då kommer säkert vissa föräldrar vilja flytta sina barn och då får vi ytterligare mindre intäkter, säger Emilsson.

Han säger att han förstår att kommuner har ett mer omfattande uppdrag än friskolor, men poängterar att Värmskogs friskola och andra liknande skolor finns för att en kommunala landsbygdsskolor lagts ned. Regeringen borde göra skillnad mellan små idéburna friskolor och koncernerna, anser Emilsson.