Energieffektivisering den mest hållbara energin

Många energieffektiviserande åtgärder uteblir trots att de är ekonomiskt lönsamma. Med mer effektivisering behöver inte lika många nya kraftverk byggas, skriver Monika Bubholz, Lorentz Tovatt, Elina Brodén och Victoria Johansson.

Den mest hållbara energin är den som aldrig används. Men trots det försvinner energieffektivisering i debatten när alla vill prata vindkraft eller kärnkraft. Efter många år av väldigt låga elpriser i Sverige har vi de senaste månaderna sett höga priser. Orsakerna är många, men att Sverige numera är tätt sammankopplat med den europeiska elmarknaden spelar stor roll när priser på fossilgas går upp.

Att energieffektivisera sin fastighet eller sitt företag har enormt stor ekonomisk potential. Med enkla åtgärder skulle det vara möjligt att minska energianvändningen i fastigheter och företag med minst tio procent (enligt bland annat SOU 2018:76, SOU 2008:110). Det handlar om att till exempel trimma värmesystem och ventilation vilket ger en bättre komfort i byggnaden och att tillgången till frisk luft säkras, samtidigt som värmekostnaderna minskar. Dessutom är återbetalningstiden för dessa åtgärder relativt kort.

Det handlar med andra ord om stora mängder energi som enkelt kan sparas genom investeringar som på bara något år går med plus samtidigt som miljöpåverkan minskar och boendekomforten ökar. För fastighetsägare finns det få investeringar som betalar igen sig så snabbt och säkert och som ökar marknadsvärdet. För att inte tala om att de ger en bättre komfort för hyresgästerna.

Varför går det då så långsamt med energieffektiviseringsarbetet i Sveriges fastigheter och företag när fördelarna är helt uppenbara? En anledning är de väldigt låga energipriserna som vi har haft de senaste 20 åren. Det har lett till att intresset för och kunskapen om energieffektiviseringsåtgärder är lågt bland mindre aktörer. Med högre energipriser, som vi har sett de senaste månaderna, finns det en chans för energieffektivisering att bli något som förhoppningsvis många aktörer finner intressant och nödvändigt.

Miljöpartiet sätter energieffektiviseringsfrågorna högt på agendan. Vi vill att industrin och fastighetsägare ska kunna få möjlighet till stöd för energieffektivisering, vilket även måste inbegripa små och medelstora företag, och att Rot-avdraget ska göras om för att stödja renoveringar som leder till energieffektivisering.

Vi vill att kommunerna kan få ökat stöd för att ha lokala energi- och klimatrådgivare så att det ska vara enkelt att få hjälp när man vill energieffektivisera. Vi vill att det ska införas lagstiftade krav på omfattande energieffektiviseringar, så kallad kvotplikt, för att kraftigt öka tempot i arbetet. Vi anser också att effektiva och miljösmarta produkter ska bli billigare på bekostnad av resursslösande produkter.

Industriklivet och energisteget är klimatåtgärder som Miljöpartiet redan har infört i regeringen för att kraftigt minska industrins klimatpåverkan och ge investeringsstöd för att energieffektiviseringsåtgärder ska kunna genomföras. Tyvärr försvann dock 5,6 miljarder kronor i stöd från EU som just skulle användas för energieffektivisering i flerbostadshus när M-KD-SD-budgeten gick igenom i riksdagen.

I dag slösar vi energi helt i onödan eftersom den potential för energieffektivisering som finns inte utnyttjas. Många energieffektiviserande åtgärder uteblir trots att de är ekonomiskt lönsamma. Med mer effektivisering behöver inte lika många nya kraftverk byggas. Det ger mindre miljöpåverkan samtidigt som effektbrist kan undvikas. Den mest miljövänliga kilowattimmen kommer alltid att vara den som inte produceras.

Monika Bubholz (MP)

Kommunalråd, Karlstads kommun

Lorentz Tovatt (MP)

Riksdagsledamot och klimat- och energipolitisk talesperson

Elina Brodén (MP)

Kommunalråd, Borlänge kommun

Victoria Johansson (MP)

Kommunalråd, Solna stad