Hur kommer det sig att kostnaden för förskolan per inskrivet barn är 37 357 kronor högre i Hammarö kommun än i Grums? 173 887 kronor per barn och år i Hammarö kommun mot 136 530 kronor i Grums, skriver Bettina Kashefi.
Vad fan får jag för pengarna, undrade näringslivsprofilen Leif Östling år 2017, då välkänd ordförande för branschorganisationen Svenskt Näringsliv. Jag var själv vid denna tid chefekonom där och tänkte att det här med hanteringen av våra skattemedel är en mycket viktigare fråga än vad såväl politiker som medier gör den till. Det här borde vi gräva i på allvar. Det blev ingenting av det då. Viljorna var många, annat kom emellan.
Så döm om min förvåning när Leif Östling under hösten 2021, efter att vi båda lämnat Svenskt Näringsliv, tog kontakt med mig och frågade om jag kom ihåg hans ord om vad han fick för sina skattepengar. Och det gjorde jag ju. Han sade att reaktionerna på detta aldrig upphörde, och att alla hävdade att de hade ställt sig samma fråga. Så, undrade han, ska vi inte ta tag i det här, borde vi inte gräva i detta på allvar?
Så uppkom Kommissionen för skattenytta. Det handlar inte om vad vi ska ha för skattenivå, det är en politisk fråga. Det handlar om vad vi får för de skattepengar vi betalar. Med andra ord hur mycket välfärd vi får ut av våra skattemedel; alltså om effektiviteten i skattesystemet, hur sambandet ser ut mellan vad vi betalar in och kvaliteten i det som kommer ut och hur medborgarna upplever servicen.
Så skriver du en debattartikelVi ska fördjupa oss i detta under innevarande år. Det ska handla om studier av sjukvården, äldreomsorgen, skolan, offentliga upphandlingar, infrastruktur, ledarskapets betydelse, och mycket mer.
Låt mig ta ett exempel med koppling till Värmland. Hur kommer det sig att kostnaden för förskolan per inskrivet barn är 37 357 kronor högre i Hammarö kommun än i Grums? 173 887 kronor per barn och år i Hammarö kommun mot 136 530 kronor i Grums. Grumsborna sparar mer än en fjärdedel av kostnaden för varje förskolebarn jämfört med invånarna i Hammarö.
Det skulle kunna vara så att kvaliteten på förskoleverksamheten i Hammarö gör det värt denna skillnad. Men de undersökningar som gjorts på området visar allt som oftast inget samband mellan kostnad och kvalitet. Grumsborna får alltså sannolikt mycket mer för pengarna. Det kan de vara glada över. Hammaröborna har mindre anledning att jubla.
Och för samhället i stort är den här typen av ineffektiviteter i systemet besvärande. Det är alltså rimligt att exempelvis politikerna i Hammarö börjar tala om hur de använder befintliga skattemedel innan de föreslår skattehöjningar.
Och detta är då förstås också rimligt på nationell nivå. Mer transparens angående skatteuttaget skulle i sig leda till ett mer effektivt skatteutnyttjande, till gagn för alla medborgare, oavsett om de vill se ökade välfärdssatsningar eller lägre skatter.
Bettina Kashefi
Kanslichef, Kommissionen för skattenytta