Samhällskritiska transporter riskerar försämras

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
I Sverige har persontransportnäringen inte fått något extra. När pandemin släpper sitt grepp innebär det att svenska företag möter konkurrens från bättre rustade nordiska kollegor, skriver Anna Grönlund och Klas Lidén.

I en orolig tid behöver vi säkra svensk transportkapacitet. De företag som kör persontransporter i Sverige är hårt drabbade av krisen i coronavirusets spår. Men för att upprätthålla ett fungerande samhälle, såväl i freds- som kristider, behöver vi kunna förflytta oss.

Anna Grönlund, branschchef och vice vd, Sveriges Bussföretag.
Foto: Ryno Quantz

I en ny jämförelse mellan Nordens länder ser vi att i flera fall har våra nordiska grannländer riktat särskilda stöd gentemot exempelvis sina bussföretag. Den svenska regeringen har däremot konsekvent genom hela krisen nekat särskilda stöd till bussföretagen. När vi nu ser ett slut på restriktioner i spåren av pandemin riskerar svenska företag att slås ut på mållinjen.

Sveriges Bussföretag har sammanställt en jämförelse över aktuella krisstöd i Norden. Den visar att Sverige utmärker sig jämfört med exempelvis Norge och Danmark genom att inte rikta särskilda stöd till sina persontransportnäringar. Visst, det svenska omställningsstödet har tillsammans med stödet för korttidspermittering varit välkommet och viktigt för att fler företag ska kunna överleva fram till nu. Men bland de bussföretag som huvudsakligen kör kommersiell busstrafik, som expressbussar, turistbussar och beställningstrafik, har flera företag haft en nedgång i verksamheten på 98 procent under pandemin enligt medlemsundersökningar gjorda av Sveriges Bussföretag.

Klas Lidén, regional representant, Sveriges Bussföretag Örebro-Värmland
Foto: Sveriges Bussföretag

När vi avråtts från att resa och det resande som genomförts varit omgärdat av restriktioner har de företag som lever på att se till att vi kommer till skola, arbete och fritidsaktiviteter sett sina verksamheter krympa. Regeringarna i de nordiska länderna har alla stöttat ländernas företag. Norge och Danmark har valt att också rikta särskilda stöd till persontransporter.

I Norge har man exempelvis gett expressbussar särskilt stöd, och i Danmark har man haft ett särskilt stöd för utsatta sektorer inom besöksnäringen. I Sverige har persontransportnäringen inte fått något extra. När pandemin släpper sitt grepp innebär det att svenska företag möter konkurrens från bättre rustade nordiska kollegor.

Att vi kan värna svensk transportkapacitet är en samhällskritisk förmåga för Sverige. Majoriteten av företagen inom bussbranschen är familjeägda små och medelstora företag etablerade lokalt över hela landet. Bland de nu återinförda svenska pandemistöden för 2022 ser vi exempelvis att tidigare förbättringar i regelverken för pandemistöd negligerats, exempelvis att stöd för korttidsarbete nu inte kan lämnas till arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj.

Företagen är en viktig del av samhällets transportinfrastruktur, inte minst på landsbygden. Våra medlemsföretag arbetar nära besöksnäringen, samarbetar med idrottsföreningar, kör besökare till kulturevenemang och när tågtrafiken behöver ersättas.

Företagen har hållit och hållit ut – men ska vi inte se en våg av konkurser nu när alla reserver är borta behövs stöd för att orka hela vägen, precis som aktörer inom idrotten och kulturen de senaste veckorna får särskilda riktade stöd. Vi har under hela pandemin lämnat flera förslag till regeringen hur dessa stöd kan utformas. Vi uppmanar därför våra beslutsfattare att:

● Justera villkoren för familjeföretagen i de stödformer som gäller för 2022

● Överväga riktade stöd för 2022 – företag vars verksamhet krympt till nära noll kommer behöva resurser för återstart

Anna Grönlund

Branschchef och vice vd, Sveriges Bussföretag

Klas Lidén

Regional representant, Sveriges Bussföretag Örebro-Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.