Hoppa till huvudinnehållet

Rektorns skarpa utspel: ”Gynnar inte de mest utsatta”

Publicerad:
Reporter Jonas Andersson
Jonas Andersson
jonas.andersson@nwt.se
Rune Jacobsson, rektor på Orrholmsskolan och mellanstadiet på Färjestadsskolan, tycker att det fria skolvalet gör att resurser försvinner från eleverna. ”Pengar finns i systemet, men hur vi på ett bra sätt använder dem för allas bästa har vi mycket att fundera på”, säger han.
Rune Jacobsson, rektor på Orrholmsskolan och mellanstadiet på Färjestadsskolan, tycker att det fria skolvalet gör att resurser försvinner från eleverna. ”Pengar finns i systemet, men hur vi på ett bra sätt använder dem för allas bästa har vi mycket att fundera på”, säger han. Foto: Lisa Olaison

Klassen gick från 25 till 15 elever på två år.

Konkurrensen om eleverna gör det svårare att planera – och kan leda till nedskärningar.

Nu ryter Orrholmsskolans rektor Rune Jacobsson ifrån mot systemet, som han tycker skapar klyftor och orättvisa.

– De pengar som finns i systemet läcker ut och tar vägar som inte gynnar de mest utsatta eleverna, säger han.

Det här är del två i NWT:s granskning av det fria skolvalet.

Rune Jacobsson håller upp dörren med ena armen. På vägen mellan klassrummen måste han gå rakt igenom flera grupprum, där det sitter elever och koncentrerar sig på sina uppgifter.

– Jag brukar skoja om att den här byggnaden måste ha ritats på en fest. Den har många lustiga brister, säger Rune Jacobsson.

Orrholmsskolan stod klar på 1960-talet. Nu är den befintliga byggnaden inne på sista terminen.

De kommande två åren ska eleverna busspendla till Skogsbackeskolan på Rud, innan de återvänder hem till en nybyggd skola med ”modern pedagogisk miljö anpassad till elevers olika förutsättningar”, som Rune Jacobsson uttrycker det.

Skolbyggnaden är inne på sitt sista läsår. Eleverna får busspendla till Rud i två år, innan de kan återvända till en nybyggd skola på Orrholmen.
Skolbyggnaden är inne på sitt sista läsår. Eleverna får busspendla till Rud i två år, innan de kan återvända till en nybyggd skola på Orrholmen. Foto: Lisa Olaison

Vid ett bord sitter sjätteklassarna André och William. De tycker att det är på tiden med en uppfräschning.

– Jag vet inte när de renoverade här, säger André.

När den nya skolan invigs kommer pojkarna inte vara med. I höst börjar de sjuan på Marieberg.

Sjätteklassaren André tycker att det är på tiden att Orrholmsskolan får en uppfräschning.
Sjätteklassaren André tycker att det är på tiden att Orrholmsskolan får en uppfräschning. Foto: Lisa Olaison

Trots slitaget och springet genom grupprummen trivs de på Orrholmsskolan. Båda bor bara några hundra meter härifrån och uppskattar den familjära stämningen på den lilla skolan, med bara en klass per årskurs.

– Man vet vilka alla är, säger William.

Klasskamrater har lämnat

Både William och André gillar att deras klass är liten. Den består av 15 elever, ett dussin färre än när de gick i första klass.

Orrholmsskolan ligger i en stadsdel som växer och där det byggs många nya bostäder. Antalet elever på skolan ökade också till för några år sedan – till som mest drygt 160 elever – men nu har utvecklingen stagnerat. De senaste åren har antalet elever till och med minskat, enligt Rune Jacobsson.

– Vi har nog tappat ett 20-tal elever och det påverkar starkt en liten skola, säger rektorn.

André och William trivs på Orrholmsskolan. I höst går de vidare när de börjar i sjunde klass på Mariebergsskolan.
André och William trivs på Orrholmsskolan. I höst går de vidare när de börjar i sjunde klass på Mariebergsskolan. Foto: Lisa Olaison

Ett skäl till minskningen är det fria skolvalet, som kan innebära snabba och drastiska förändringar. När André och William gick i fyran var de fortfarande 25 elever i klassen. På två år har nästan halva klassen bytt skola.

När elever lämnar försvinner också resurser. Samtidigt är det svårt för skolan att spara på fasta kostnader som lärare och lokaler. Ett systemfel, enligt många kritiker.

– Har du en klass med 23–24 elever och sex av dem slutar måste man självfallet fortfarande ha kvar läraren. Fem–sex elever är rent resursmässigt en heltidstjänst och i och med att lönekostnader är den största delen av en skolas budget är det personalresurser runt omkring man först får börja skära i.

Nedskärningar

Det kan leda till neddragningar inom till exempel elevhälsa, vaktmästare, elevassistenter eller lärare i svenska som andraspråk.

– Hade jag haft fler elever hade jag kunnat förstärka de delarna. Det här blir svårigheten, att jag inte kan förstärka de bitar jag vet är bra.

Rune Jacobsson tycker att det är frustrerande att behöva göra nedskärningar.
Rune Jacobsson tycker att det är frustrerande att behöva göra nedskärningar. Foto: Lisa Olaison

Ni är också med och konkurrerar om eleverna. Varför lyckas ni inte behålla fler?

– Just nu ligger vi väldigt nära en friskola och bara det kan skapa en fundering om det eventuellt är så att gräset är grönare där. Säkert har en del elever lyckats bättre genom att byta skola, men det miljöombytet finns inom den kommunala familjen också. För Orrholmsskolans del handlar det definitivt inte om att man uttrycker missnöje, tvärtom är min känsla att man generellt är väldigt nöjda här.

Rune Jacobsson fortsätter:

– Just från Orrholmsskolan är det nästan till hundra procent invandrarföräldrar som tagit sina barn dit. När jag ställt frågan nämner man dels engelskan, sedan kan det vara att om en kamrat börjar där så följer man med. Sedan vill en del testa. ”Vi kommer tillbaka om det inte fungerar”, säger de. Vilket flera också har gjort.

Eleverna förlorar

Att klasserna blir mindre och lärarna får färre elever att hålla reda på skulle kunna vara en fördel. Men Rune Jacobsson tycker inte att det blir så i praktiken.

– När man drar ned på resurser som funnits som stöd får läraren ta mer ansvar och hamnar ibland i att vara kurator eller speciallärare. Då blir det inte lika mycket fokus på undervisningen. Min personal är fantastisk, men det kostar på också.

Förlorare är, enligt Rune Jacobsson, de elever med behov av extra stöd. Han har redan fått göra sig av med läraren i svenska som andraspråk och minska antalet speciallärare och specialpedagoger.

Nu är Rebecka Peterson Sand ensam speciallärare på Orrholmsskolan.

– Det tajtas åt. Nu går det inte att spara så mycket mer, säger hon.

  • Rebecca Peterson Sand är ensam speciallärare på Orrholmsskolan.
    Rebecca Peterson Sand är ensam speciallärare på Orrholmsskolan. Foto: Lisa Olaison
  • Rebecca Peterson Sand är ensam speciallärare på Orrholmsskolan.
    Rebecca Peterson Sand är ensam speciallärare på Orrholmsskolan. Foto: Lisa Olaison

Specialläraren är orolig för att den tillfälliga flytten till Rud ska göra att fler elever väljer bort Orrholmsskolan och att resurserna krymper ytterligare.

Segregation

Att byta skola kan gå snabbt. Rebecka Peterson Sand säger att det händer att föräldrar säger ”just det, från måndag har vi fått plats där”.

Hon tror att grannen Nordic international school lockar många med sin klädkod och fokus på disciplin.

– Man tycker väl att det blir ordning och reda. Det är just här skolsegregationen blir väldigt tydlig.

Är det stökigt här då?

– Nej, det skulle jag verkligen inte säga. Men självklart finns elever som vi pratar mer med. Så är det i en skola för alla. De ska få det stöd de behöver för att växa och utvecklas.

Rebecca Peterson Sand tycker att segregationen i skolan är tydlig.
Rebecca Peterson Sand tycker att segregationen i skolan är tydlig. Foto: Lisa Olaison

Avsaknaden av förutsägbarhet pekas av både Rune Jacobsson och Rebecka Peterson Sand ut som en av de största bristerna i dagens skolsystem.

Ett barn kan byta skola från en dag till en annan. En friskola kan etablera sig i ett område där den kommunala skolans kapacitet egentligen är tillräcklig. Samma friskola kan gå i konkurs och lämna kommunen med ansvaret för elevernas skolgång.

Det blir svårt att planera, både för en enskild rektor och för hela kommunen.

– Som jag uppfattar det är systemet mer kostsamt för kommunen, samtidigt som elever segregeras och medel inte hittar dit de behövs som mest, säger Rune Jacobsson.

”Pengar finns”

Under sina 22 år som rektor i Karlstad har han sett friskolornas intåg förändra förutsättningarna. Det har lett till konkurrens och ökad rörlighet. Nu kan en skolas budget förändras från månad till månad som följd av att elever lämnar eller tillkommer.

Rune Jacobsson vill att kommuner ska kunna säga nej till friskoleetableringar. Och han anser att det krävs en översyn av hur pengarna fördelas mellan olika skolor.

– Den skatt vi betalar in ska gå till våra elever. Pengar finns i systemet, men hur vi på ett bra sätt använder dem för allas bästa har vi mycket att fundera på i Karlstad och i Sverige.

  • Dagens skolsystem är både onödigt kostsamt och ökar segregationen, anser Rune Jacobsson.
    Dagens skolsystem är både onödigt kostsamt och ökar segregationen, anser Rune Jacobsson. Foto: Lisa Olaison
  • Orrholmsskolan i Karlstad.
    Orrholmsskolan i Karlstad. Foto: Lisa Olaison

Han är rädd för att dagens system leder till ett mer uppdelat samhälle.

– Jag förstår föräldrar som har sin guldklimp framför sig och vill sitt barns bästa. Men vad är det bästa? I grundskolan ska vi inte segregera människor, utan alla ska växa i en inkluderande miljö. Mig veterligen finns ingen forskning som säger att om vi segregerar människor blir det ett bättre samhälle. Vi måste tänka i ett ”vi” – alla barn ska ha bra förutsättningar.

Är det inte bra att alla har möjlighet att byta till en bättre skola?

– Det är egentligen helt okej, men det finns två saker i det som jag tycker att vi i så fall måste fundera på. Ett är problemet med vinstuttaget. Det andra är att skolvalet inte ska leda till att vi segregerar barn. Ett tryggt samhälle bygger på en inkluderande miljö där det tas hänsyn till barns olika förutsättningar. Kan vi komma åt dessa två punkter, ja, då är jag med på tåget.

Rune Jacobsson beskriver grundskolan som en ”livskurs” som ska vara likvärdig för alla.

– Den här livskursen har våra politiker formulerat i den fina läroplanen. Om vi skapar parallellvärldar som segregerar så motverkar det ju det vi har i våra styrdokument. Då ska vi ta oss en fundering på vilket samhälle vi vill att våra barn ska växa upp i. Får alla samma möjligheter i den här livskursen?

I nästa del av NWT:s granskning: Hennes son får stanna hemma – resurspersonen upptagen med träslöjd.

Här kan du läsa den första delen i artikelserien:

Efter friskolornas intåg – ökad splittring mellan Karlstads elever

Artikeltaggar

Det fria skolvaletKarlstads kommunNordic International SchoolOrrholmsskolanPolitikSamhälleSkola och utbildning

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.