Efter friskolornas intåg – ökad splittring mellan Karlstads elever

15 procent av Karlstads grundskoleelever går i andra skolor än de kommunala.

Friskolorna har gjort entré och stärkt sin position under hela 2000-talet.

Barn och föräldrar har fått ökade valmöjligheter – samtidigt som kommunen varnar för ökade klyftor mellan skolorna.

Det här är första delen i NWT:s granskning av det fria skolvalet.

Pedagogisk mångfald, valfrihet och ökade möjligheter att göra klassresor.

Vinstjakt, segregation och glädjebetyg.

Debatten om friskolorna är känslig och polariserad och har potential att bli en av valårets hetaste.

I Karlstad har de fristående aktörerna gradvis stärkt sin position under de senaste 20 åren. I dag finns totalt fem grundskolor och åtta gymnasieskolor med andra ägare än kommunen.

Maria Kjällström: Elevunderlaget blir uppdelat

Förra läsåret gick 1 400 av Karlstads 9 300 grundskoleelever i friskolor. Några i lilla Backa friskola i Molkom, betydligt fler hos koncernjätten Internationella engelska skolan på Gruvlyckan.

På gymnasiet gick drygt en tredjedel av de elever som studerar i kommunen på friskolor: 1 900 elever, jämfört med 3 600 på de kommunala gymnasieskolorna.

Kommunen slog larm

Senast en fristående grundskola fick tillstånd att etablera sig i Karlstad slog barn- och ungdomsförvaltningen larm om att det skulle få ekonomiska konsekvenser för den kommunala skolan och försvåra möjligheterna att erbjuda en likvärdig skola.

– Vi har sett att elevunderlaget blir uppdelat. Förutsättningarna för en likvärdig skola försämras med tydlig uppdelning, säger Karlstads kommuns skoldirektör Maria Kjällström, som var med och skrev under yttrandet.

Trots att kommunen beskrev negativa effekter i två tillståndsprocesser – 2017 och 2021 – gav Skolinspektionen grönt ljus för Nordic international school att först öppna en 4–9-skola på Orrholmen, sedan att utöka med klasserna F–3. Om och när Nordic kommer att öppna för elever i de lägre årskurserna är ännu inte klart.

Maria Kjällström nämner Kronoparken som en stadsdel där skolsegregationen ökat som en följd av det fria skolvalet.

Gruvlyckan är ett exempel där segregationen i stället minskat de senaste åren, enligt skoldirektören. Gamla Gruvlyckeskolan hade ett relativt homogent elevunderlag, men sedan den lades ned har elever från del delen av Karlstad nära till tre skolor där elevernas bakgrund skiljer sig mer åt: Internationella engelska skolan och de kommunala Hultsbergsskolan och Mariebergsskolan.

– Utifrån det resonemanget har förutsättningarna för att åstadkomma en likvärdig utbildning både förbättrats och försämrats.

Totalt sett har klyftorna mellan eleverna i Karlstad ökat, i form av större skillnader mellan skolorna med högst respektive lägst genomsnittligt meritvärde. En trend som var tydlig framför allt i början och mitten av 2010-talet.

– Vi har gjort ett antal åtgärder och bromsat upp den utvecklingen.

Enligt förvaltningen har Karlstad gått från att vara en kommun med mindre skillnader mellan skolorna till att ha genomsnittliga klyftor, jämfört med liknande städer. Genomgående är det friskolor som har högst meritvärden. Mellan de kommunala skolorna har skillnaderna i stället minskat.

Marcus Larsson: Skapar dåliga effekter

Den som klickar på Marcus Larssons Twitterprofil möts nästan utan undantag av ett nytt inlägg i friskoledebatten. Den Karlstadsfödde läraren driver tankesmedjan Balans och har blivit en känd röst.

Han var först positiv till att konkurrensutsätta den kommunala skolan, men under tiden som miljöpartistisk skolpolitiker i Ale utanför Göteborg ändrade han sig.

– Det var ungefär tio år sedan. Jag började sätta mig in i vad det är för skillnad på olika skolors elevunderlag och började förstå att det är väsensskilt att jobba med engagerade föräldrars barn på en Montessoriskola jämfört med den kommunala skolan, säger Marcus Larsson.

Vill förbjuda aktiebolag

Vinstuttagen, som ofta står i centrum när friskolor diskuteras, struntar han egentligen i. Marcus Larsson försöker via sin opinionsbildning flytta fokus till det han anser är den största konsekvensen av det han kallar marknadsskolan: att den kommunala skolan och de elever som behöver stöd förlorar resurser när friskolorna växer.

Han har landat i att aktiebolag inte kan få äga eller driva skolor, eftersom deras drivkraft är att generera vinst till ägarna.

– Det gör man i skolans värld genom att ha ett enkelt elevunderlag och växa. Då kan vi inte ha aktiebolag, för det skapar dåliga effekter.

Nordic international school har enligt Skolverkets statistik inte ett enklare elevunderlag än den genomsnittliga Karlstadsskolan.

Skolan är den av kommunens friskolor med lägst genomsnittlig utbildningsnivå på föräldrarna (65 procent av föräldrarna har eftergymnasial utbildning). Skolan har också hög andel pojkar (59 procent) och många elever med utländsk bakgrund (55 procent). Allt det är statistiska faktorer som generellt sett indikerar att behovet av särskilt stöd ökar.

Å andra sidan har skolan de senaste läsåren haft högst genomsnittligt meritvärde i årskurs nio i hela Karlstad, trots tredje lägst lärartäthet i kommunen.

Marcus Larsson tycker att Nordic, som ägs av koncernen Watma education AB, är ett bra exempel på en skola som lockar de mer studiemotiverade eleverna från skolor med mer krävande elevunderlag. Det gör situationen tuffare för de kommunala skolor som förlorar elever till friskolan.

– Kranskommuner med skolor där föräldrars utbildningsnivå är låg, samt skolor i invandrartäta områden, är de stora förlorarna på marknadsskolan. Lärare på de skolorna lämnas med ett allt tyngre elevunderlag.

”Lugnare än min förra skola”

Nordic international school startade sin verksamhet i Karlstad 2018 och har liksom Internationella engelska skolan profilerat sig med undervisning på engelska och fokus på ordning och reda.

Det var framför allt det senare som fick Milton Sjödin och hans pappa Tobias Edén att välja skolan när Milton skulle börja fjärde klass i höstas.

– Jag trivs jättebra. Det är lugnare än min förra skola. Striktare och inte så mycket prat, säger Milton.

Varje dag åker han med sina föräldrar, som jobbar i Karlstad, från hemmet i Forshaga till skolan på Orrholmen. Milton bär kläder med skolans logga – enligt klädkoden – och mycket av undervisningen sker på engelska.

– Det är kul, jag lär mig mycket. Vi håller på att börja prata mer engelska än förra terminen.

Tobias Edén är också positiv till språkinriktningen.

– För vidare studier är all litteratur på engelska och vi lever i ett internationellt klimat, vilket gör att språk behövs, säger han.

Alla barn kan gå på Nordic, anser Tobias Edén.

– Jag tror att det kräver en speciell inställning till skolan, för det är ett högt tempo, men jag tror att alla har förutsättningar att gå här. Det är inga specialelever som går här, det är vanliga Svenssonelever från alla kulturer.

Han tycker att kommunala skolor kan lära av friskolorna.

– Det är klart att man behöver fördela resurser till de skolor som behöver stöd, men det grundläggande problemet för många offentliga verksamheter handlar om att man måste ta ansvar för de resurser man gör av med. Det finns utrymme att driva en effektivare verksamhet och det tror jag att man lyckats med här.

En porträttbild med en infälld svensk flagga syns ovanför namnet Mr Emil Wallin på Nordic international schools webbsida. Han är rektor för skolorna i Karlstad och Trollhättan. På sidan finns också bilder på skolans övriga personal, med deras respektive hemländers flaggor: Kanada, Nordirland och Sydafrika – med mera.

Skolan har utan tvekan en internationell prägel. Med anledning av profileringen har Nordic också undantag från kravet på svensk lärarbehörighet.

– Våra lärare är lärarutbildade allihop. Flera har erfarenhet av internationella skolor utomlands eller i Sverige, de allra flesta från Storbritannien eller Kanada, säger Emil Wallin.

Förutom ordning och reda och undervisning på engelska anser han att lärarens roll utmärker Nordic international school. Kunskap och fakta står i centrum och det är lärarens uppgift att strukturera och leda arbetet.

– Andra kanske tänker att eleverna driver undervisningen. Vårt sätt handlar om att läraren är förmedlare av kunskap i klassrummet.

Rektorn: I klassrummet är det lektion

Emil Wallin tycker också att det är viktigt att göra tydlig skillnad mellan lektioner och raster.

– I klassrummet har vi fokus på lärande, på rasten har vi lek och stoj. När vi går in i klassrummet är det lektion.

Förra läsåret hade ni högst meritvärde i årskurs nio av alla skolor i Karlstad. Vad är hemligheten?

– Jag vet inte om det finns en hemlighet. Vi jobbar systematiskt med måluppfyllelse konstant. Under vissa delar av pandemin har vi haft kunskapskoll för alla elever tillsammans med lärare varje vecka. Nu har vi det varje månad, så vi kan tidigt sätta in anpassningar eller insatser om det behövs.

Rektorn upplever inte att skolan har ett mindre krävande elevunderlag.

– Tittar man på statistiken ser man att vi inte har lättare elever. Jag vill inte bedriva en skola där man plockar russinen ur kakan. Jag vill hjälpa elever att nå så långt de kan.

Ser du någon risk för att det finns sådana skolor, som vill locka ett enklare elevunderlag för att maximera sin vinst?

– Jag har inte sett det. Jag styrs inte av ekonomi och budgetsiffror. Det är klart att jag har en ekonomi att förhålla mig till precis som alla skolor, men min huvudman vill ha skolkvalitet.

Ni har en huvudman som vill gå med vinst. Ni har tredje lägst lärartäthet i Karlstad. Har du tillräckligt stor budget för att bedriva den skola du vill?

– Ja, det tycker jag. I och med det tydliga arbetssättet, att lärare ägnar sig åt att lära ut och kanske är mer ansvariga för utbildningen, och sedan har man stödfunktioner om det till exempel blir en konflikt. Då kan andra som inte är involverade i lektionen sköta det.

När ni etablerade er listade kommunen ett antal möjliga negativa konsekvenser. Hur ser du på det?

– En sak kommunen ofta inte väger in är att det är många elever från kranskommuner som söker sig till oss, så de kortsiktiga negativa effekterna för en enskild skola blir ofta marginell. I ett längre perspektiv anser vi att vi tillför något till de kommuner vi finns igenom att vi förbättrar utbildningsutbudet, vilket gör kommunen mer attraktiv.

Emil Wallin skulle vilja att debatten såg annorlunda ut. Att det var mer fokus på hur kvaliteten i både kommunala och fristående skolor kan höjas och hur skolor kan lära av varandra.

– Hur kan vi göra skolorna bättre i Sverige? Den frågan skulle jag jättegärna se vore mer levande.

Kan det vara så att det system vi har i dag, där skolor konkurrerar om eleverna, gör det svårare att ha den debatten?

– Jag vet inte. Jag skulle snarare hävda att det politiska läget gör att det blir en polarisering. Vårt samhälle är så splittrat.

I nästa del av NWT:s granskning: Fick friskola som granne – så påverkas den kommunala skolan.