Hoppa till huvudinnehållet

Solutbrott kan ge ovanligt kraftigt norrsken

Publicerad:
Så här såg det ut vid Skivtjärn, Deje, i mitten på januari.
Så här såg det ut vid Skivtjärn, Deje, i mitten på januari. Foto: Elis Wessmark

Ett solutbrott, så kallad koronamassutkastning, träffade jorden vid 22-tiden på tisdagskvällen vilket ökade chanserna till norrsken.

En koronamassutkastning innebär att ett moln bestående av stora mängder plasma kastas ut från solen. Om molnet som rör sig i riktning mot jorden faktiskt träffar planeten som beräknat är sannolikheten för norrsken stor, enligt Urban Brändström, norrskensforskare vid Institutet för Rymdfysik i Kiruna.

Den 14 och 15 januari fylldes sociala medier av bilder på färgstarka norrsken tagna över hela landet. Tusentals människor häpnade över att för första gången få se de förtrollande himlafenomenen. Lika många fick buttert konstatera att de missat festen.

"Kan bli häftigare"

Enligt Urban Brändström fanns dock potential att norrskenen kunde bli ännu kraftigare den här gången.

Norrskenet i natt – se läsarnas bilder härMagisk natt när färgsprakande ljusshow lyste upp länetDet fantastiska norrskenet – så gör du för att se det

– Förra gången var det ingen koronamassutkastning, utan ett koronahål på solen som gav norrsken. De brukar vara mer beskedliga, men den gången var det mer än vanligt. När solutbrotten träffar jorden blir det ofta ganska rejäla norrsken. Det är alltid svårt att säga säkert, men det kan bli häftigare än senast.

En grundförutsättning för att kunna se något är dock att vädret är klart. Och på tisdagen såg det dystert ut på de allra flesta håll i landet.

Intresset ökar

Under onsdagen luckrade dock molntäcket upp sig på sina håll i den södra halvan av landet. Och på fredagskvällen kom rapporter om norrsken i norra Värmland, bland annat Branäs. Om det norrskenet var ett resultat av solutbrottet tidigare i veckan eller inte är oklart.

Simon Uggla/TT/NWT

Fakta: Norrsken

Fakta: Norrsken

Det finns både norrsken och sydsken – även kallade Aurora borealis respektive Aurora australis. Det är ljusfenomen som är vanligast i jordens polarområden.

Skenet bildas genom partikelstrålning från solen som vid kontakt med jordatmosfären initierar elektromagnetisk strålning (ljus).

Polarsken är ofta gulgröna till färgen. De kan också vara röda eller skifta i rödviolett. Vi kan endast se norrsken med blotta ögat på natten. I dagsljus krävs särskilda instrument för att se fenomenet.

Artikeltaggar

Inrikes/utrikesKirunaNorrskenSMHIVäder

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.