Replik: Sveriges tobaksindustri hotar folkhälsan i Europa

Debatt
PUBLICERAD:
Sedan Sverige införde rökfria serveringar 2005 har rökningen bland vuxna nästintill halverats, och det finns tydliga tecken på att det utvidgade rökförbudet som trädde i kraft 2019 har haft liknande effekt, skriver Helen Stjerna.
Foto: Magnus Andersson/TT
Det är först under 2000-talet som rökningen i Sverige har minskat markant, medan snuset har varit tillgängligt långt före inträdet i EU, skriver Helen Stjerna.

Svar till Anders Milton med flera (NWT 24/1 2022).

Samtidigt som snusandet ökar drastiskt bland svenska ungdomar försöker representanter för Sveriges tobaksindustri påverka politiker att slopa snusförbudet i övriga EU. Det är uppenbart att det är ekonomiska snarare än folkhälsopolitiska intressen som talar.

Anders Milton, ordförande för Snuskommissionen, med flera, menar att Sveriges befolkning har utgjort en undersökning gällande skademinimeringsprincipen sedan inträdet i EU 1995, och att detta ”framgångsrika experiment” bör utvidgas till resten av EU genom att unionens snusförbud slopas.

De påstår ogrundat att Sveriges låga tobaksrelaterade ohälsa, i jämförelse med övriga Europa, beror på att svenskar snusar mer och röker mindre, men detta argument är baserat på en förenklad och felaktig historiebeskrivning.

Det är först under 2000-talet som rökningen i Sverige har minskat markant, medan snuset har varit tillgängligt långt före inträdet i EU. Den relativt låga rökningen är ett resultat av allt starkare tobakslagar och fler rökfria miljöer. Sedan Sverige införde rökfria serveringar 2005 har rökningen bland vuxna nästintill halverats, och det finns tydliga tecken på att det utvidgade rökförbudet som trädde i kraft 2019 har haft liknande effekt. Det är dessa erfarenheter som Sverige borde förmedla för att inspirera EU i det tobaksförebyggande arbetet.

Snusindustrins ”skademinimeringsprincip” saknar trovärdiga belägg både på historiska och vetenskapliga grunder. Anders Milton med flera hävdar att tillgång till ”tobaksprodukter med lägre hälsoeffekter” kommer förbättra folkhälsan i Europa, men ignorerar all vetenskaplig evidens som indikerar att snus och nya tobaksprodukter inte alls leder till mindre skador.

Flertalet oberoende studier, såsom OLIN-studierna och en SBU-rapport om samband mellan snus, e-cigaretter och tobaksrökning, visar att rökare som försöker sluta med hjälp av andra tobaksprodukter i regel misslyckas. Forskningen visar att dessa rökare ofta fastnar i ett skadligt blandbruk av flera tobaksprodukter, och även att dessa andra produkter riskerar att bli en inkörsport till nikotinberoende bland unga icke-rökare – som senare löper ökad risk att börja röka och använda andra droger.

Miltons med flera bakomliggande motiv till att slopa EU:s snusförbud är inte att minimera skador på folkhälsan, utan att maximera den svenska tobaksindustrins exportmarknad.

Samtidigt som Anders Milton med flera försöker underminera EU:s folkhälsopolitik, och dess restriktiva hållning till snuset, undviker de konsekvent att nämna det perspektiv som EU faktiskt har valt att prioritera, och som Sverige borde prioritera högre; barns rätt att skyddas mot tobak. Medan EU har tagit fram en plan för att bekämpa cancer med ett tydligt mål om att nå en tobaksfri generation till år 2040, genom progressiva åtgärder för tobakskontroll, ökar tobaksbruket bland svenska ungdomar.

Fortfarande röker cirka en femtedel av svenska gymnasieelever och snusandet bland unga har ökat drastiskt under de senaste åren. Det vita snuset blir snabbt mer populärt, och testas av en stor andel unga som aldrig har använt tobak tidigare. ”Undantagen” för snus och bristen på reglering av nya produkter, som vitt snus och e-cigaretter, möjliggör för tobaksindustrin att rekrytera framtida kunder i varje ung generation.

Istället för att öppna upp marknaden för fler tobaksprodukter gör EU klokt i att lära av Sveriges misstag och stärka tobaksregleringen för att skydda unga européer mot all tobak.

Helen Stjerna

Generalsekreterare, A Non Smoking Generation

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.