Även Värmland måste ta ansvar för att klara klimatkrisen

Debatt
PUBLICERAD:
Det betyder att tillsammans med våra medborgare se ut områden där man kan sätta upp vindkraftverk med så lite skadeverkningar som möjligt, skriver Gösta Frödin.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Är det då rimligt att Värmlands 16 kommuner säger nej till vindkraft? Det anser inte jag! Vi behöver ta vår del av ansvaret för att klara klimatkrisen, skriver Gösta Frödin.

I ett flertal debattartiklar och insändare i NWT med flera tidningar kring olika vindkraftprojekt i Värmland säger man nej till vindkraft i den egna kommunen. Verken anses förfula, bullra, sänka värdet på fastigheter, ta mark i anspråk för fundament och vägar och inte producera el när det inte blåser. Detta är många gånger korrekt, men behöver sättas in i ett större sammanhang.

De utsläpp av växthusgaser som mänskligheten orsakar leder utvecklingen i en katastrofal riktning. Görs ingenting ökar jordens medeltemperatur med 4 grader eller mer, vilket kommer att göra stora delar av jorden obeboelig för kommande generationer. Med de överenskommelser som finns hittills kan vi tro att ökningen dämpas, men långt ifrån tillräckligt. Målet är att nå högst 1,5 graders ökning, men för detta krävs mycket kraftfullare åtgärder.

Det gäller främst att få bort koldioxidutsläppen från fossila bränslen som torv, kol, bensin, diesel och naturgas. Att ersätta denna energi med grön, förnybar el är just nu den viktigaste åtgärden. Man räknar med att Sveriges elförbrukning kommer att fördubblas fram till 2040. Hur ska vi klara detta?

● Vattenkraften står i dag för över 40 procent av elproduktionen och är oerhört viktig. Produktionen kan inte ökas nämnvärt, eftersom det finns en bred enighet om att bevara våra fyra orörda älvar.

● Kärnkraften står för cirka 30 procent av elproduktionen. Det är i dag dyrt och olönsamt att bygga nya stora, reaktorer och tar många år att få i drift. Det forskas på ”små, modulära reaktorer” som jag personligen tror kan vara en del av en framtida lösning. Forskning och lång tid för tillstånd och byggnation gör att även dessa ligger långt bort i tiden. Det finns ingen realistisk möjlighet att få el från nybyggd kärnkraft förrän tidigast långt in på 2030-talet.

● Vindkraft står snart för 20 procent av elproduktionen. Priset för byggnation har sjunkit så kraftigt att vindkraft nu kan byggas lönsamt utan ekonomiska bidrag. De flesta experterna är överens om att stora mängder vindkraft är en nödvändig del av en framtida, dubbelt så stor elproduktion. Det pågår också en utveckling, där man planerar för en stor expansion av havsbaserad vindkraft.

● Övriga energikällor står för de resterande cirka 10 procent av elproduktionen, varav solenergin står får någon enstaka procent. Solenergin ska man naturligtvis bygga ut, men den kan inte förväntas täcka väsentliga delar av det kraftigt ökande elbehovet.

Vi är i en klimatkris som kan få förödande konsekvenser för kommande generationer. En viktig del av lösningen på denna är att ersätta fossila koldioxidutsläpp med grön, förnybar el. För att producera tillräckliga mängder sådan kommer vindkraft under de närmaste 10 till 20 åren att vara en nödvändig del av lösningen. För att ha en chans att nå max 1,5 graders uppvärmning måste vi alla hjälpas åt!

Är det då rimligt att Värmlands 16 kommuner säger nej till vindkraft? Det anser inte jag! Vi behöver ta vår del av ansvaret för att klara klimatkrisen. Det betyder att tillsammans med våra medborgare se ut områden där man kan sätta upp vindkraftverk med så lite skadeverkningar som möjligt. Både markägare och kommuner bör få ersättning som kompensation för det intrång som vindkraften medför.

För mig är klimatkrisen ett verkligt hot för mina barnbarn och deras barn och barnbarn. För deras skull vill jag ta min del av ansvaret för att ersätta dagens koldioxidutsläpp med förnybar el.

Gösta Frödin

Liberalerna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.