Vårda, värna, visa och förvalta Skutberget bättre

Debatt
PUBLICERAD:
Jag vill ta upp informationen om att Skutbergets naturområde är klassat som riksintresse för friluftsliv, skriver Bernadetta Antonina Olsson.
Foto: Helena Karlsson
Ingenstans hittade jag ett belägg för äventyrslekplatser på områden klassade som friluftsområden, skriver Bernadetta Antonina Olsson.

Med anledning av stadsbyggnadsordförandens Erik Nilssons häpnadsväckande uttalande i media angående motståndarnas åsikt om en äventyrslekplats på Skutberget (i SVT Värmlands nyheter ”Var går gränsen? Vid ett picknickbord?” och senast i NWT "Vad blir nästa steg? Att förbjuda picknickbord och bänkar?") önskar jag väcka en konstruktiv debatt och härmed framför mina väluppbyggda argument och konkreta förslag.

Naturvårdsverket har skapat en tydlig vägledning på sin webbsida och informerar klart om: ”Vad är inte särskilda skäl? I många beslut där dispens har beviljats, anges som enda motiv att åtgärden inte påtagligt försämrar allmänhetens tillträde till området och att växt- och djurlivet inte påverkas påtagligt. Detta är inte sådana särskilda skäl som avses i miljöbalken, utan en förutsättning för att dispens ska kunna medges, om det dessutom finns särskilda skäl.”

Jag vill ta upp informationen om att Skutbergets naturområde är klassat som riksintresse för friluftsliv och från och med 1 januari 2017 är registrerat som FS 03 i Naturvårdverkets register på grund av sin storlek och sina naturvärden. Flera sidors värdebeskrivning avspeglar vår pärlas status.

På internet observerade jag att människor har olika uppfattningar vad som ska finnas på friluftsområden. Ingenstans hittade jag ett belägg för äventyrslekplatser på områden klassade som friluftsområden. Den erkända definitionen är:

”Friluftsliv är att vistas i naturen på ett sådant sätt att det ger naturupplevelser, rekreation och motion. Friluftsliv bedrivs i samklang med naturen och andra människor enligt allemansrättens grundprincip ”Inte störa – Inte förstöra”, och skapar livskvalitet för utövaren" (Crafoord och Johnson, 2000, sidan 5).

Stadsbyggnadsordföranden och kommunledningen i vår kommun skulle verkligen behöva fördjupa sig i Naturvårdsverkets lärorika bok Friluftsanordning – en vägledning för planering och förvaltning. Jag citerar viktig formulering hämtat från sammanfattningen i denna bok på sidan 6:

”Friluftsanordningar, det vill säga anordningar för att underlätta människors vistelse i naturen, ska tillgodose flera olika syften. De ska underlätta rörelse, orientering och vistelse i naturen, de ska bidra till att styra besökarna för att undvika slitage och störning av känsliga biotoper och de ska berika upplevelsen av området. Många gånger är det grillplatsen, vindskyddet, gömslet eller fågeltornet som är målet med utflykten!

Genom att få fler att besöka våra friluftsområden bidrar vi också till folkhälsan. Friluftslivets sociala och medicinska värden uppmärksammas alltmer. Forskning visar tydligt att människors hälsa och välbefinnande påverkas positivt av vistelse i grönområden. De som bor i stadsdelar med mycket grönska är friskare än personer som lever längre från grönområden. Äldre personer som får vistas i naturen får ökad koncentrationsförmåga, och barn får bättre motorik och blir mer harmoniska om de får leka i ”vild natur”.

Jag önskar varmt och rekommenderar till vår kommun Naturvårdsverkets program Värna – Vårda – Visa, som ska ge bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden.

Jag saknar stort bättre planering och förvaltning enligt dessa tre slagord samt strategiska, långsiktiga och stabila förutsättningar i översiktsplan 2050 angående Skutberget, med status som friluftsområde. Därför ber jag vår stadsbyggnadsnämnd och kommunfullmäktiges ledamöter att beakta ovanstående och agera, tack.

Bernadetta Antonina Olsson

Skutbergetvän

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.