Så kan nya vaccin bota fler sjukdomar

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Pfizers Comirnaty-vaccin är flitigt använt mot Covid-19.
Foto: Johan Nilsson/TT
Förra helgen (22/1) hölls en vaccinkritisk demonstration i Stockholm. Mest kritiska förefaller gruppen vara mot mRNA-vaccin. Pandemin var första gången denna vaccintyp användes ”på riktigt”.

Det finns olika sorters vaccin. Traditionellt har dessa innehållit döda eller försvagade virusstammar som skapar motståndskraft genom att väcka immunförsvaret utan att personen blir allvarligt sjuk.

mRNA-vaccin arbetar annorlunda. I stället för att kultivera och injicera virus eller rester av virus för att trigga kroppen att skapa antikroppar, injiceras direktiv och ritningar för hur kroppen själv skall producera dessa rester i form av protein. Trots att kroppen producerat dem identifieras de som sjukdom, och immunsystemet börjar producera antikroppar mot ett virus det egentligen inte blivit utsatt för.

Det är just detta arbetssätt som väckt kritikernas oro och vrede. Det har bland annat hävdats att vaccinet ändrar vår DNA. Det är fel. RNA har annan struktur än DNA och kan inte ansluta sig till arvsmassan.

Det har även hävdats att vaccinet är del i en diabolisk plan att utrota mänskligheten. En lite mer nykter syn visar dock att mRNA-vaccin arbetar i andra riktningen, och kan tjäna mänskligheten väl. En aspekt är tiden. Det tog 28 år att utveckla vaccin mot mässling. Mot HPV och rotavirus tog det 15 år. Vi har trots decennier av många forskares idoga arbete ännu inte ett vaccin mot HIV.

Den 11 januari 2020 släppte kinesiska myndigheter gensekvensen för Covid-19. Den 7 februari hade vaccintillverkaren Moderna den första omgången vaccin färdigt. Den 16 mars vaccinerades så den första människan. Den nya tekniken har uppenbart snabbat på utvecklingen, och gett oss människor bättre chans att hålla jämna steg med virusen.

Förutom snabbheten ger den nya vaccintekniken oss möjligheter att hålla inte bara influensavirus stången. Virusinfektioner är nämligen orsak eller delorsak till flera andra sjukdomar.

Till exempel kan livmoderhalscancer utlösas av humant papillomvirus. Att vaccineras mot viruset innebär en väsentligt minskad risk att drabbas av livmoderhalscancer. För kvinnor som har vaccinerats innan 17 års ålder är risken 88 procent lägre jämfört med kvinnor som inte har gjort det.

En ny studie (14/1) har kopplat samman ett herpesvirus med nervsjukdomen multipel skleros. Det är sedan tidigare känt att viruset utlöser körtelfeber, och det förknippas med flera cancerformer. Bland annat Hodgkins lymfom.

mRNA-vaccin kommer givetvis inte radera alla fall av cancer eller autoimmuna sjukdomar, men tekniken väcker ändå hopp. Det är inte längre orealistiskt att tro att vi snart har vaccin mot diabetes typ 2, multipel skleros, leukemi och många cancerformer.

Demonstrera därför inte mot alla de som ägnar sina dagar åt att göra något ingen gjort tidigare. Det är så utveckling går till, och det är så vi fått allt vi har idag. Hylla dem i stället. Det är de som gett oss blixtlås, glödlampor och internet. Och det är de som kan komma att ge oss vaccin mot cancer.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.